svenska medborgares rättigheter
Skriftlig fråga 2001/02:1424 av Jacobsson, Magnus (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2002-07-17
- Besvarad
- 2002-08-13
- Anmäld
- 2002-09-30
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 17 juli
Fråga 2001/02:1424
av Magnus Jacobsson (kd) till utrikesminister Anna Lindh om svenska medborgares rättigheterAlla som anser att individers mänskliga rättigheter inom det internationella systemet måste gå före staters "påstådda säkerhetsintresse" kan i dag glädja sig. De tre svenskarna med somaliskt ursprung verkar till sist kunna bli avförda från FN:s s.k. terroristlista.
Nu måste vi ta lärdom av regeringens handläggande av detta ärende. Tyvärr verkar det som om att de tre individerna i det nu aktuella fallet framför allt skyddades av enskilda advokaters idoga arbete medan den svenska regeringen endast hänvisade till internationella överenskommelser man har gjort.
Med hänvisning till de erfarenheter den svenska regeringen gjort i det nu aktuella ärendet vill jag ställa följande fråga till statsrådet Anna Lindh:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att på ett bättre sätt ta till vara svenska medborgares intressen och rättigheter i framtiden?
Svar på skriftlig fråga 2001/02:1424 besvarad av
Svar på fråga 2001/02:1424 om svenska medborgares rättigheter
Utrikesminister Anna Lindh
Magnus Jacobsson har, mot bakgrund av ärendet med de tre svenska medborgare som fått sina tillgångar frysta på grund av att FN har fört upp dem på en sanktionslista, frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att i framtiden bättre ta tillvara svenska medborgares intressen och rättigheter.
Frågan om rättssäkerhet är mycket angelägen för den svenska regeringen. Vi har också från början gjort allt vad vi har kunnat för att bistå de tre svenskarna, bl.a. genom kontakter med FN:s sanktionskommitté och med amerikanska myndigheter. Vårt arbete har resulterat i att svenskarna nu är på god väg att bli avförda från sanktionslistan.
Regeringen har också arbetat hårt för att förändra systemet med riktade sanktioner i syfte att förbättra rättssäkerheten för individerna. Detta arbete har bedrivits både inom FN och EU och pågår fortfarande. Goda resultat har redan uppnåtts.
Ett exempel på förbättrad rättssäkerhet är t.ex. det regelverk mot terrorism som EU antog i december 2001. Detta regelverk innehåller bl.a. ett antal fasta kriterier som måste vara uppfyllda för att en person eller en organisation ska föras upp på sanktionslistorna. Hit hör t.ex. att det behövs ett beslut av en rättslig eller motsvarande myndighet innan någon kan föras upp på EU:s sanktionslistor. Listorna ska vidare ses över minst en gång varje halvår för att säkerställa att det är befogat att namnen finns kvar på listorna. Dessa förbättringar för rättssäkerheten har till stor del tillkommit på svenskt initiativ.
Regeringen driver även att FN:s sanktionslistor ska baseras på klara kriterier för vilka som kan föras upp på dessa. Vi kräver också att det ska finnas möjligheter till överprövning av sanktionskommitténs beslut samt att det ska finnas möjlighet till undantag från sanktionerna av humanitära skäl.
Jag har gott hopp om att våra ansträngningar inom kort kommer att leda till positiva resultat. Exempelvis pågår redan förhandlingar i säkerhetsrådet om att möjliggöra humanitära undantag.
Regeringen har även initierat ett internationellt projekt för att studera genomförande och övervakning av internationella, riktade sanktioner, den s.k. Stockholmsprocessen. I anslutning till Stockholmsprocessen studeras individers rättssäkerhet vid riktade sanktioner.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.