svenska grundskolan
Skriftlig fråga 1998/99:144 av Tolgfors, Sten (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-12-03
- Anmäld
- 1998-12-07
- Besvarad
- 1998-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 3 december
Den svenska grundskolan har trots att den hör till världens dyraste uppenbara brister. Mobbning är alltför vanligt förekommande, möjligheten för eleverna att välja såväl skola som ämnen är begränsad, barn med behov av extra hjälp får långt ifrån alltid det stöd de behöver, barn som har lätt att lära ges heller inte alltid de utmaningar som stimulerar utveckling. Det kanske allvarligaste är dock att många barn går ur skolan utan att kunna läsa, räkna och skriva tillräckligt bra för att tillgodogöra sig vidare utbildning, med allt vad detta ger av konsekvenser senare i arbetslivet. Att alla barn inte ges möjlighet att tillgodogöra sig grundläggande kunskaper och färdigheter är oacceptabelt från mänsklig utgångspunkt. Självförtroendet drabbas och barn far illa.
Även om problemet är störst för individen, så är skolans brister också ett problem för hela samhället. Vi lever inte längre på andra naturtillgångar än svenska folkets kunskap. Skolsystemets resultat styr näringslivets långsiktiga möjligheter och därmed landets välfärd.
Ericssons vd, Sven-Christer Nilsson, uttrycker det så här: "Ericsson har forskning och utveckling i 25 länder, vi satsar där vi hittar folk med rätt kompetens. Och man blir lite betänksam när det är stora skillnader mellan vad universitet och högskolor kräver i matematikkunskaper och vad våra ungdomar bibringas på högstadier och gymnasier."
Vad avser skolministern göra för att stärka skolans förmåga att förmedla baskunskap som matematik och läsförståelse?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:144 besvarad av
- Statsrådet Ingegerd Wärnersson
den 10 december
Sten Tolgfors har frågat mig vad jag avser göra för att stärka skolans förmåga att förmedla baskunskaper som matematik och läsförståelse.
Låt mig först säga att svensk grundskola lyckas bra med uppgiften att ge eleverna grundläggande färdigheter och står sig ofta bra i internationell konkurrens. Förmågan att läsa är god. Den senaste undersökningen genomförd av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievmenet), visar att finska och svenska barn läser bäst av barnen i det trettiotal länder som deltog i undersökningen. Skolans resultat i matematik är däremot mer varierande. Tidigare internationella undersökningar visade att flertalet svenska elever hade dåliga kunskaper i matematik. Detta ledde till en omfattande fortbildning av lärare. I den senaste TIMSS-undersökningen (Third Mathematics and Science Study) redovisade de svenska 13-åriga eleverna ett bra resultat jämfört med de övriga 20 deltagande länderna. Vidare kan noteras att det i Sverige i stort sett inte är några skillnader mellan flickor och pojkar vad gäller prestation i ämnet matematik. De fortbildningssatsningar som genomförts synes ha gett resultat.
Ämnesproven i svenska, matematik och engelska för år 9 genomfördes första gången vårterminen 1998. Skolverkets resultatredovisning har nyligen presenterats. Den visar att 94 % av eleverna uppnått målen i svenska, dvs. erhållit minst provbetyget Godkänd. 90 % har uppnått målen i matematik och 98 % i engelska. Eleverna har således generellt sett svårast för proven i matematik och lättast för proven i engelska. I matematik var det i delproven som behandlade problemlösning och tal- och symboluppfattning som flest andel elever inte nådde målen, 20 % respektive 17 %.
Regeringen har under lång tid gjort satsningar för att stimulera intresset för naturvetenskap och teknik. Som exempel kan nämnas NOT-projektet, som sedan 1993 bedrivs av Skolverket och Högskoleverket. Detta projekt håller nu på att avslutas. Enligt min och regeringens bedömning är det angeläget med fortsatta stimulansåtgärder. Jag kommer därför inom kort att ge Skolverket i uppdrag att tillsammans med Högskoleverket bedriva ett nytt NOT-projekt. Även matematiken kommer att ägnas uppmärksamhet inom ramen för detta arbete.
Regeringen har prioriterat frågor om kvalitet och likvärdighet i skolan. Våren 1997 presenterade regeringen den nationella utvecklingsplanen för kvalitet och likvärdighet och i våras lade regeringen fram ett tiopunktsprogram i syfte att stärka skolans kvalitet och trygga en nationellt likvärdig skola. Programmet innehåller bl.a. skarpare instrument för den statliga granskningen och nationella krav på den kommunala uppföljningen. Regeringen föreslår att 110 miljoner årligen avsätts under perioden 1999-2001 för att genomföra programmet.
Kvaliteten i skolan är ett mått på hur de nationella målen i skollag, läroplaner och kursplaner uppfylls. Skolans uppgift är att se till att alla elever når de grundläggande kunskaper som är nödvändiga i dagens samhälle. Därför måste arbetet intensifieras med att förbättra och säkra kvaliteten i alla skolformer och på alla nivåer. Grunden för en kvalitetshöjning i skolan måste ligga i det lokala utvecklingsarbetet. Varje skola måste vara öppen för ständig utveckling, så att intentionerna i skolreformerna kan förverkligas. Skolverket skall därvid aktivt främja och säkra uppfyllelsen av de nationella målen. Jag kommer inom kort att föreslå att en särskild nämnd inrättas, knuten till Skolverket, med uppgift att utveckla och säkra kvalitet och likvärdighet i skolan.
I januari kommer de statliga utbildningsinspektörerna med sin första rapport. Regeringen har givit tre uppdrag för 1998: rektor som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation, elever i behov av särskilt stöd samt läs- och skrivprocessen som ett led i undervisningen. Jag ser fram mot att få ta del av redovisningen. Jag vill försäkra Sten Tolgfors att jag nogsamt kommer att följa hur elevernas kunskapsnivå utvecklas inom olika ämnen.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.