Svensk-rysk försvarsövning
Skriftlig fråga 2005/06:813 av Wigström, Cecilia (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-01-19
- Anmäld
- 2006-01-19
- Besvarad
- 2006-01-25
- Svar anmält
- 2006-01-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 januari
Fråga 2005/06:813 av Cecilia Wigström (fp) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Svensk-rysk försvarsövning
Den 19@26 januari genomförs i Norrland en svensk-rysk militär samövning under namnet Operation Snöflingan. Ryssland representeras under övningen av den 138:e motorskyttebrigaden, som tidigare har deltagit i Tjetjenienkriget. Enligt uppgifter från Svenska Helsingforskommittén och Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter gjorde den aktuella brigaden sig skyldig till grova människorättsbrott i Tjetjenien.
De mänskliga rättigheterna ska påverka och genomsyra utrikespolitikens alla delar, inklusive säkerhetspolitiken. Sådana viktiga målsättningar är bara trovärdiga om regeringen lever upp till dem i praktisk handling. När den svenska försvarsmakten bjuder in den 138:e motorskyttebrigaden till Sverige ger man i stället legitimitet och hög status åt ett militärförband som säkerligen ser sin utlandsövning som en belöning, men som i själva verket borde ställas till svars för begångna övergrepp. Försvarsmaktens agerande innebär att Sverige indirekt legitimerar Rysslands hantering av Tjetjenienkonflikten, trots att regeringen i andra sammanhang säger sig kritisera denna.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga försvarsminister Leni Björklund:
Vilka åtgärder tänker försvarsministern vidta för att den svenska försvarsmakten i framtiden ska respektera att de mänskliga rättigheterna ska genomsyra Sveriges relationer med andra stater?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:813 besvarad av
den 25 januari
Svar på fråga 2005/06:813 om svensk-rysk försvarsövning
Försvarsminister Leni Björklund
Cecilia Wigström har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att den svenska försvarsmakten i framtiden ska respektera att de mänskliga rättigheterna ska genomsyra Sveriges relationer med andra stater.
Sverige har i snart tio år samarbetat med Ryssland på försvarsområdet. Det är ett viktigt samarbete med hänsyn till Rysslands säkerhetspolitiska betydelse i vår region. Sverige har ett intresse av dialog och samarbete med Ryssland på många områden, inklusive försvarsområdet. Försvarssamarbetet är mångfasetterat och omfattar bland annat kontaktskapande mellan ryska och svenska förband, samarbete på miljöområdet och diskussioner om ledarskap och demokrati inom försvaret. Grunden för samarbetet är att utveckla förtroendet mellan de svenska och ryska försvarsmakterna. En viktig princip är att uppvisa maximal transparens i de omställningsprocesser som både den svenska och den ryska försvarsmakten genomgår på olika sätt.
Som ett resultat av det arbete som har bedrivits under snart tio år har det också skapats förutsättningar för direkt samverkan mellan soldater i krishanteringsövningar. Liksom i all internationell övningsverksamhet bygger detta på behovet av att kunna bidra till internationell fred och säkerhet, baserat på grundläggande folkrättsliga principer inklusive demokrati och respekt för mänskliga rättigheter. Det är angeläget att skapa förutsättningar för samverkan med Ryssland i internationell krishantering, inte minst eftersom många av dagens internationella konflikter knappast kan finna en lösning utan rysk medverkan. Som ett steg i utvecklingen av samarbetet på krishanteringsområdet har jag därför inbjudit den ryska försvarsmakten att delta i övningen Snöflingan. Ryssland har accepterat denna inbjudan och valt att delta med en pluton ur den 138:e motorskyttebrigaden.
Liksom många andra delar av den ryska försvarsmakten har delar av brigaden varit aktiv i Tjetjenien. Sveriges inställning till den ryska hanteringen av konflikten i Tjetjenien och de övergrepp mot civilbefolkningen som begåtts där är väl känd. Tjetjenienfrågan är ett ämne som alltid står på dagordningen då jag träffar min ryske kollega och andra företrädare för det ryska försvaret. Sverige kritiserar starkt övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och humanitär rätt. Sverige stöder såväl bilateralt som genom EU uppbyggnadsprocessen i Tjetjenien och gav 30 miljoner kronor i humanitär hjälp i Tjetjenien under 2005.
Frågan om urvalet av soldater och officerare som skickas till Sverige är dock ett nationellt ryskt ansvar. Jag utgår från att de soldater och officerare som deltar i Snöflingan inte är föremål för rättsprocess.
Snöflingan är en krishanteringsövning som syftar till att öva fredsbevarande verksamhet i en situation där ett mandat från FN:s säkerhetsråd föreligger. I likhet med vad som är fallet i andra övningar som Försvarsmakten genomför ska de ingående förbanden lösa sina uppgifter i enlighet med gällande folkrätt, respekt för mänskliga rättigheter och humanitär rätt.
Jag ser ingen motsättning mellan vår hållning i Tjetjenienfrågan och vår ambition att utveckla förmågan till krishantering i samarbete med Ryssland. Sveriges inställning till brott mot de mänskliga rättigheterna är fullkomligt klar. Jag är också övertygad om att samarbete och dialog med den ryska försvarsmakten med de utgångspunkter som jag har angivit ovan är bättre än att isolera denna del av det ryska samhället. Det ryska deltagandet i övningen Snöflingan kan därför inte ses som en legitimering av de övergrepp som begåtts i Tjetjenien.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.