Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

svensk militärattaché i Israel

Skriftlig fråga 2004/05:1804 av Ruwaida, Yvonne (mp)

Frågan är besvarad

Händelser

Anmäld
2005-06-03
Inlämnad
2005-06-03
Besvarad
2005-06-09
Svar anmält
2005-06-09

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 3 juni

Fråga 2004/05:1804

 av Yvonne Ruwaida (mp) till utrikesminister Laila Freivalds om svensk militärattaché i Israel

Trots att regeringen fördömer den israeliska ockupationen, bosättningspolitiken och murbygget så pågår det militära samarbetet med Israel för fullt.

Mellan 1995 och 2001 köpte Sverige vapen och ammunition från Israel för 330 miljoner kronor. Bara USA och Norge exporterar mer krigsmateriel till oss. Problemet är att när Sverige köper krigsmateriel från Israel stöttar man den israeliska försvarsindustrin, vars produkter dagligen används i den pågående konflikten mellan Israel och Palestina. På sin hemsida skriver Israel Military Industries att de exporterar 60 % av sina vapen till utlandet och att det är exporten som gör att Israel har råd att producera de här vapnen. Vi bidrar till att finansiera de israeliska vapnen. Så länge inte Israel följer folkrätten borde en bojkott av all vapenhandel från EU samt bojkott av all form av militärt samarbete vara ett verktyg för att se till att folkrätten följs.

Försvarets forskningsanstalt har deltagit i vetenskapligt samarbete med Israel när det gäller biologiska och kemiska vapen. Under 2002 testades israelisk militär utrustning på svensk mark. Dessa former av militärt samarbete stärker ockupationsmakten. Och att inrätta en militärattaché på den svenska ambassaden i Israel förstärker detta och är inte den signal som behövs nu.

Hur avser ministern att agera så att Sverige tar tillbaka sin militära attaché från den svenska ambassaden i Israel?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1804 besvarad av

den 9 juni

Svar på frågorna 2004/05:1803 om militärt samarbete med Israel, 1804 om svensk militärattaché i Israel, 1806 om vapenembargo mot Israel, 1807 om militärt samarbete med Israel, 1808 om svensk vapenhandel med Israel och 1809 om militärt samarbete mellan EU och Israel

Försvarsminister Leni Björklund

Yvonne Ruwaida har ställt två frågor till Laila Freivalds om hur utrikesministern avser att agera så att Sverige tar tillbaka sin militära attaché från Israel. Då dessa två frågor mer berör mitt ansvarsområde har jag och utrikesministern enats om att jag svarar på dem. Yvonne Ruwaida har även ställt två frågor till mig om hur jag avser att agera för att Sverige ska avsluta alla former av militärt samarbete mellan Israel och Sverige, samt hur jag avser att agera för att Sverige avslutar svensk vapenhandel med Israel.

Vidare har Yvonne Ruwaida ställt en fråga till mig om bojkott av allt militärt samarbete, och en fråga om vapenembargo till utrikesministern. Dessa två frågor hör primärt till utrikesministerns ansvarsområde, men då de hänger samman med de övriga frågor som Yvonne Ruwaida ställt, är utrikesministern och jag överens om att jag besvarar även dessa två.

Försvarets forskningsinstitut (FOI) har, som Yvonne Ruwaida också påpekar, på tidigt nittiotal deltagit i ett vetenskapligt samarbete med Israel avseende befolkningsskydd mot biologiska och kemiska stridsmedel. Bakgrunden var den av Israel upplevda hotbilden från långdistansmissiler av Scud-typ i samband med Gulfkriget 1990. Samarbetet gällde framför allt kvalitetskontroll av svensktillverkade skyddsmasker samt råd avseende medicinsk behandling och medicinskt omhändertagande inför och efter nervgasexponering. Något militärt forskningssamarbete med Israel inom detta eller andra områden vid senare tillfällen har inte förekommit.

Avseende testning av israelisk militär utrustning genomförde Försvarets materielverk 2002 en testflygning med en så kallad UAV-farkost i övre Norrland. Syftet var att demonstrera en framtida svensk flygspaningsförmåga med svenska sensorer. Flygtjänsten köptes av ett franskt företag inom EADS-koncernen. Det franska företaget hyrde i sin tur in en israelisk UAV-farkost för detta ändamål. Ingen provning av israelisk utrustning eller annan verksamhet på uppdrag av Israel förekom.

Försvarets materielverk köpte för några år sedan ett antitorpedvapensystem av det israeliska företaget Rafael. Personal från Rafael har medverkat vid klargöring inför prov, men ej deltagit i själva provverksamheten. Provresultat och utvärdering har sekretessbelagts och varken delgivits leverantören eller israeliska myndigheter.

Det militära samarbete som vi har med Israel inskränker sig enbart till att vi importerar viss försvarsmateriel därifrån. Någon export av krigsmateriel till Israel förekommer inte.

Importen av försvarsmateriel styrs av det svenska försvarets behov, mål och tilldelade medel. Utgångspunkten är att tillgodose de nationella svenska intressena på ett optimalt sätt, det vill säga att införskaffa materiel som är så kvalitativt fullvärdiga som möjligt, till lägsta pris och under affärsmässiga villkor. Detta regleras i lagen om offentlig upphandling. När det inte föreligger undantag med hänsyn till försvars- och säkerhetspolitiska skäl ska upphandling ske med ett öppet anbudsförfarande. Om de kommersiella och tekniska villkoren uppfyllts vinner det anbud som har lägsta pris.

Självfallet köper inte Sverige materiel från land som är föremål för internationella sanktioner eller embargon, eller där en nationell svensk sådan sanktion är beslutad. Israel är dock inte föremål för dylika sanktioner.

Vidare är bakgrunden till beslutet att placera en försvarsattaché i Tel Aviv den svenska regeringens mångåriga engagemang i Mellanösternfrågor och i krishanteringsinsatser i regionen. Utvecklingen i Mellanöstern har hittills bevakats av vår försvarsattaché i Ankara, som är sidoackrediterad till Tel Aviv. Med hänsyn till pågående händelseutveckling, såväl i Turkiet som i Mellanöstern, är arbetsbelastningen på vår försvarsattaché i Ankara sådan, att detta inte längre är möjligt.

Det är av stor vikt att vi från svensk sida fortsätter att kontinuerligt följa utvecklingen i regionen. För att kunna göra det bedömer jag att en attaché med placering i Israel är mycket värdefull. Beslutet om placeringen är alltså kopplat till den del av den säkerhetspolitiska omvärldsbevakningen som kräver militär kompetens, och inte till materielsamarbete. Sveriges syn på fredsprocessen, på parternas ansvar och, inte minst, på Israels roll på de ockuperade områdena, är väl känd. Utnämningen av en försvarsattaché ska inte på något sätt ses som en förändring härvidlag. Avseende attachéns uppgifter avgörs dessa på vanligt sätt av myndighetschefen på platsen (det vill säga ambassadören), i enlighet med regeringens instruktioner.

Det är inte aktuellt att ompröva beslutet att placera en försvarsattaché i Israel.

Sanktioner eller bojkott mot ett land ska betraktas som en sista utväg när alla andra möjligheter är uttömda. Så länge det finns hopp om en positiv utveckling är dylika åtgärder inte aktuella. Vi befinner oss nu i en situation där möjligheterna till en återupptagen fredsprocess i Mellanöstern har stärkts. Israeler och palestinier har lagt en grund för en återupptagen dialog.

I den politiska dialogen mellan Sverige och Israel, liksom mellan EU och Israel, är mänskliga rättigheter och internationell rätt ett stående inslag.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.