Svensk konkurrenskraft
Skriftlig fråga 2021/22:1183 av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-03-01
- Överlämnad
- 2022-03-02
- Anmäld
- 2022-03-03
- Svarsdatum
- 2022-03-09
- Sista svarsdatum
- 2022-03-09
- Besvarad
- 2022-03-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Svensk konkurrenskraft är central för förnyelse och välstånd, men enligt ny rapport från Entreprenörskapsforum har Sverige tappat mark under det senaste decenniet. I rapporten görs en omfattande genomgång av ekonomiska indikatorer för samtliga OECD-länder och en jämförande analys av Sveriges konkurrenskraft i relation till OECD.
Bilden som framträder i rapporten är tydlig och visar att den svenska ekonomiska utvecklingen har stor förbättringspotential. I endast fyra av indikatorerna ligger Sverige i topp 10 procent. I övriga 77 indikatorer presterar Sverige sämre.
Sverige tappar i produktivitet såväl som i relativa inkomstnivåer, från det fjärde mest välmående landet mätt som bnp per capita 1970 till plats elva i dag. Det innebär en välståndsförlust på flera hundra miljarder kronor per år.
Mot bakgrund av detta vill jag fråga näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson:
Vilka konkreta åtgärder avser ministern att vidta för att Sverige ska kunna förbättra sin konkurrenskraftsposition?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1183 besvarad av Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S)
Svar på fråga 2021/22:1183 av Mattias Karlsson i Luleå (M)
Svensk konkurrenskraft
Mattias Karlsson har frågat mig vilka konkreta åtgärder jag avser att vidta för att Sverige ska kunna förbättra sin konkurrenskraftsposition.
Mattias Karlsson menar, med stöd i en nyligen publicerad rapport från Entreprenörskapsforum, att Sverige har tappat mark med avseende på konkurrenskraft det senaste decenniet.
Det finns olika sätt att mäta konkurrenskraft. Regeringen använder sig av två huvudsakliga indikatorer: relativ enhetsarbetskostnad och exportförmåga. Den årliga redovisningen i budgetpropositionerna 2016–2022 av dessa indikatorer visar att svensk konkurrenskraft har förstärkts det senaste decenniet.
Runt om i hela landet pågår just nu en grön industriell revolution, där både näringslivet och det offentliga genomför stora klimatinvesteringar för att ställa om Sverige till nettonollutsläpp 2045. Sverige har ett innovativt och konkurrenskraftigt näringsliv som ligger i framkant med att ta fram nya gröna produkter och tjänster. Regeringen genomför olika insatser för att stärka svensk konkurrenskraft som exempelvis:
Den gröna industriomställningen genom offensiva industrisatsningar så som Industriklivet, Klimatklivet och Gröna kreditgarantier.
Satsningar som möjliggör svenskt deltagande i så kallade viktiga projekt av gemensamt europeiskt intresse (IPCEI) för att lösa samhällsutmaningar kopplat till den gröna och digitala omställningen.
Sverige ligger långt framme i klimatomställningen, tack vare stora gröna investeringar och en tydlig politisk riktning. Vårt land ska ta sin del av ansvaret för att få ned utsläppen, men också visa omvärlden hur en snabbare klimatomställning skapar jobb och exportmöjligheter. Regeringen ska driva på en allt snabbare klimatomställning och samtidigt möjliggöra fler privata investeringar som bidrar till minskade utsläpp, ökad export och nya arbetstillfällen. Det minskar Sveriges utsläpp och skapar fler jobb i hela landet.
Industriuppgången som vi ser just nu är bra för hela Sverige. Den innebär många nya arbetstillfällen, att vi snabbar på klimatomställningen och stärker svensk konkurrenskraft.
Stockholm den 9 mars 2022
Karl-Petter Thorwaldsson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.