Svensk äggnäring
Skriftlig fråga 2005/06:130 av Widegren, Cecilia (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-13
- Anmäld
- 2005-10-13
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Besvarad
- 2005-10-21
- Svar anmält
- 2005-10-25
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 13 oktober
Fråga 2005/06:130 av Cecilia Widegren (m) till jordbruksminister Ann-Christin Nykvist (s)
Svensk äggnäring
Efter riksdagens beslut angående förbud mot gamla hönsburar utan inredning har hela hönserinäringen tvingats att bygga om eller bygga nya anläggningar. Investeringarna ligger mellan 200 och 400 kr per hönsplats beroende på om det gäller ombyggnad eller nybyggnad. För den samlade näringen rör sig investeringen under de senaste åren om ca 2 miljarder kronor. Producentpriset för ägg ligger för närvarande långt under produktionskostnaden. Äggpriset täcker bara kostnaderna för unghöns, foder och övriga småkostnader. Äggproducenterna kan inte täcka lönekostnader, räntor och amorteringar på lån. Hela produktionskostnaden ligger 20@25 % över producentpriset för ägg. Utgångspunkten för sund konkurrens är lika villkor.
Finska producenter har till stor del övertagit de gamla svenska hönsinredningarna utan kostnad bara de nedmonterats utan ersättning. Finska producenter får ett statligt bidrag som godkänts av EU om ca 2 kr per kilo för ägg från gamla burar. Dessutom har de finska producenterna utlovats generösa statliga stöd när de ställer om sina anläggningar såsom de svenska producenterna redan gjort för egna medel. Importen från Finland av subventionerade ägg har ökat med 65 % i Sverige enligt SCB från 2002 till 2004.
Vilka åtgärder avser jordbruksministern att vidta för att förhindra att finska subventionerade ägg producerade i gamla svenska bursystem utsätter den svenska äggnäringen för konkurrens på icke lika villkor?
Svar på skriftlig fråga 2005/06:130 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:130 om den svenska äggnäringen
Jordbruksminister Ann-Christin Nykvist
Cecilia Widegren har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra att finska subventionerade ägg producerade i gamla svenska bursystem utsätter den svenska äggnäringen för konkurrens på icke lika villkor.
En av regeringens ambitioner är att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Alla länder har olika förutsättningar och villkor, ibland utgörs de nationella särdragen av skillnader i beskattning, ibland ställer länderna olika krav på produktionen av miljömässiga eller etiska skäl. Sverige är ett föregångsland när det gäller djurskydd på många områden. Djurskydd, särskilt när det gäller värphöns, har sedan många år engagerat allmänhet och medier. Den svenska forskningen har varit mycket omfattande och betydelsefull när det gäller kunskapen om värphönsens behov och de svenska djurskyddsbestämmelserna har anpassats efter detta. Generösa övergångstider har införts och producenterna har haft många år på sig att ställa om sin produktion och anpassa sig till de nuvarande kraven. De svenska bestämmelserna gör det möjligt att i Sverige hysa höns i burar under förutsättning att burarna är försedda med rede, sittpinne och sandbad, så kallade inredda burar. Andra länder gör till viss del andra bedömningar än Sverige när det gäller djurskydd, men inom värphönssektorn ser vi att en omställning inom EU, bort från de traditionella burarna, är på gång. Inom EU är de traditionella burarna förbjudna från och med 2012 och även andra länder inför i förtid hårdare krav än minimireglerna. Detta är glädjande eftersom målsättningen är att vi på sikt ska ha höga djurvälfärdskrav inom hela EU.
Cecilia Widegren ger i sin fråga sken av att den svenska importen av ägg från Finland ökar mycket kraftigt och att detta utgör ett allvarligt hot mot den svenska äggnäringen. Det bör klargöras att importen av finska ägg till Sverige endast utgör ca 4 % av den svenska marknaden. Import av ägg från Finland är inte heller något nytt fenomen, utan en naturlig del av handelsmönstret mellan Sverige och Finland och förekom långt innan den svenska omställningen till andra produktionssystem än traditionella burar. Finland är i princip det enda landet som kan exportera skalägg till Sverige med anledning av de svenska salmonellagarantierna. Den ökning av importen av ägg från Finland som skedde under 2003 och 2004 är ett resultat av det underskott av svenska ägg som under en begränsad period uppstod under den svenska omställningen till inredda burar. Betraktar man siffrorna för de första sju månaderna under 2005 och jämför med motsvarande period 2004 framträder en tydlig bild av att denna situation inte längre gäller. Importen av ägg från Finland har minskat med 31 % och indikerar en total import av ägg från Finland för 2005 i nivå med åren före den svenska omställningen.
En hög ambitionsnivå när det gäller miljöhänsyn och djurskydd ger merkostnader, men är en nödvändighet för en hållbar livsmedelsproduktion. Det är även krav som konsumenterna ställer. Miljöfrågorna har varit i fokus under tämligen lång tid och kraven på att produktionen ska belasta miljön så lite som möjligt är väletablerade. Vi ser också en ökad efterfrågan på ekologiska produkter. Konsumenterna har också etiska krav på produktionen. Det kan handla om arbetsmiljön för personalen i en produktionsanläggning eller om djuromsorg och djurskydd. Alla dessa krav som dagens konsumenter ställer på livsmedlen är tuffa att leva upp till, men den svenska livsmedelsproduktionen svarar väl upp mot alla dessa krav. Detta gör att jag med stor tillförsikt ser på framtiden även för den svenska äggnäringen.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.