Styrningen av FN:s livsmedelsprogram WFP
Skriftlig fråga 2019/20:369 av Hans Wallmark (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-11-13
- Överlämnad
- 2019-11-13
- Anmäld
- 2019-11-14
- Svarsdatum
- 2019-11-20
- Sista svarsdatum
- 2019-11-20
- Besvarad
- 2019-11-20
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Den svenska biståndsbudgeten är världens största biståndsbudget per capita räknat. Sverige ger betydligt mer till FN-organen, framför allt i icke öronmärkt kärnstöd, än snittet bland de stora givarländerna. Bland annat var Sverige 2018 största givare av kärnstöd till FN:s livsmedelsprogram World Food Programme (WFP) vars uppgift är att rädda miljontals människoliv. Svenska medier, som tagit del av en konfidentiell internrapport som baseras på uppgifter från över 8 000 anställda, rapporterar nu om bristfällig ledning, maktmissbruk och sextrakasserier i organisationen.
Uppgifterna gör gällande att ca 35 procent av de anställda har upplevt eller bevittnat maktmissbruk av överordnade. Högt uppsatta anklagas också för att använda givarmedel till privatchaufförer och familjemedlemmar. Cirka 29 procent har erfarit trakasserier i form av våldsamma utskällningar eller "aggressiva beteenden" av överordnade. Cirka 23 procent har upplevt diskriminering, särskilt etniska minoriteter, kvinnor och lokalanställda. 8 procent har erfarit sexuella trakasserier, och 28 anställda har utsatts för "våldtäkt, försök till våldtäkt eller sexuella övergrepp". Organisationen verkar också präglas av en tystnadskultur. 12 procent uppger att de utsatts för repressalier när de rapporterat om missbruk.
FN:s personal kommer från hundratals olika länder och förenas av målet att främja fred och säkerhet. FN måste leda genom att föregå med gott exempel, och FN-personal har ett särskilt ansvar att uppträda korrekt.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Peter Eriksson:
Vilka åtgärder ämnar statsrådet vidta för att säkerställa att styrningen av FN:s livsmedelsprogram WFP sker på ett korrekt sätt?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:369 besvarad av Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Utrikesdepartementet
Statsrådet Eriksson
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:369 av Hans Wallmark (M) Styrningen av FN:s världslivsmedelsprogram WFP, samt fråga 2019/20:388 av Markus Wiechel (SD) Korruption och maktmissbruk inom FN
Hans Wallmark har bett mig att svara på frågan om vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkerställa att styrningen av FN:s världslivsmedelsprogram (WFP) sker på ett korrekt sätt. Markus Wiechel har bett mig svara på frågan om vad jag avser att göra för att säkerställa att svenska biståndsmedel används som det är tänkt, samt om det finns anledning att öronmärka svenskt stöd.
WFP har en unik kapacitet att bidra med livsmedelsassistans i humanitära kriser och katastrofer. Organisationen är ofta en av de första på plats i krissituationer och bidrar i hög utsträckning till att rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet för nödlidande människor.
Liksom från alla regeringens samarbetspartners förväntar jag mig stor transparens och regelefterlevnad från WFP. Sveriges inställning är också tydlig: korruption, maktmissbruk, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier får inte tolereras och måste alltid bemötas med största allvar. Skyldiga ska hållas ansvariga och drabbade och visselblåsare ska få stöd och skydd, för att våga anmäla och driva processer mot förövare.
Jag bedömer att WFP:s ledning tagit frågan om korruption, maktmissbruk, diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier, på största allvar och vidtagit viktiga åtgärder som bidragit till förändring. Detta är angeläget då det tar tid att få genomslag för förändringar i en så pass stor organisation som WFP med ca 16 000 anställda och verksamhet i 83 länder, oftast i mycket svåra kontexter.
Under 2018 tillsattes en gemensam arbetsgrupp bestående av medlemsstater och representanter från WFP:s ledning med syfte att ta fram en handlingsplan som ska bidra till bättre rapportering, undersöknings- och uppföljningsmekanismer när det gäller maktmissbruk, diskriminering trakasserier och sexuella trakasserier. Den internrapport från WFP som svenska medier tagit del av, och vilken Hans Wallmark och Markus Wiechel refererar till i sina respektive frågor, är beställd av denna arbetsgrupp med avsikt att användas i det pågående förändringsarbetet inom WFP.
Den internationella utvärdering av WFP som nyligen genomförts (MOPAN 2017-2018) lyfter fram det förändringsarbete som WFP inlett på detta område som positivt. Utvärderingen pekar exempelvis på att WFP uppdaterat sin policy för trakasserier, sexuella trakasserier, maktmissbruk och diskriminering för att bland annat ta bort den tidsgräns på sex månader som tidigare fanns för att rapportera missförhållanden. Därtill har budgeten för generalinspektören för att genomföra undersökningar ökat, och åtgärder vidtas i allt större utsträckning mot anställda som bryter mot policyn. Samtidigt kommer det att krävas fortsatt handlingskraft från i synnerhet ledningen men även medlemsstaterna för att komma till rätta med problemen och åstadkomma en förbättrad organisationskultur.
Sverige kommer att fortsätta att driva frågor om organisationskultur och särskilt sådana rörande trakasserier, sexuella trakasserier, maktmissbruk och diskriminering inom WFP. Det är centralt att Sverige stöder WFP:s ledning i den förändringsprocess som pågår. Sverige kommer också aktivt driva på för att beslutade regler och riktlinjer efterlevs och följs upp, i alla led av organisationen. Dessa frågor utgör en viktig del i den organisationsstrategi för WFP som för närvarande tas fram av Utrikesdepartementet.
Det svenska kärnstödet utgör en grundpelare i Sveriges arbete för att rädda liv och lindra nöd runtom i världen. Stödet gör det möjligt för mottagande organisationer att reagera snabbt vid nya och försvårade humanitära kriser. Flexibiliteten som kärnstödet bidrar till ökar effektiviteten i verksamheten och till att genomförande organisationer kan fokusera sitt arbete där behoven är störst. Öronmärkt stöd i sig är inte en garant för en god arbetsmiljö eller organisationskultur. Därför ligger regeringens linje fast: kärnstödet kommer inte att öronmärkas.
Stockholm den 20 november 2019
Peter Eriksson
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.