Styrkt identitet som huvudregel för uppehållstillstånd
Skriftlig fråga 2021/22:790 av Maria Malmer Stenergard (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-18
- Överlämnad
- 2022-01-18
- Anmäld
- 2022-01-19
- Svarsdatum
- 2022-01-26
- Sista svarsdatum
- 2022-01-26
- Besvarad
- 2022-01-26
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Anders Ygeman (S)
I en interpellationsdebatt om utlänningars identitet den 17 december 2021 berördes bland annat huvudregeln om att den sökandes identitet ska vara styrkt för att uppehållstillstånd ska beviljas.
I interpellationsdebatten uttalade statsrådet Anders Ygeman: ”Denna huvudregel ska vi både slå fast och vidareutveckla.” Vidare sa han: ”Jag välkomnar alla åtgärder vi kan göra för att tydliggöra denna huvudregel.” samt ”Jag stänger inte dörren för att återkomma till kammaren med ytterligare åtgärder för att stärka huvudregeln att identiteten ska kunna säkerställas.”
I praktiken vet asylsökande att det sällan krävs att identiteten är styrkt för att uppehållstillstånd ska kunna beviljas. Migrationsverkets siffror om hur många som uppger sig sakna passhandling när de söker asyl är en indikation på detta. Bland dessa asylsökande med oklar identitet är det dessutom många som efter avslag håller sig kvar i Sverige och blir en del av skuggsamhället.
Mot denna bakgrund frågar jag statsrådet Anders Ygeman:
Vilka åtgärder avser statsrådet att vidta för att stärka huvudregeln om styrkt identitet för att uppehållstillstånd ska beviljas?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:790 besvarad av Statsrådet Anders Ygeman (S)
Svar på fråga 221/22:790 av Maria Malmer Stenergard (M)
Styrkt identitet som huvudregel för uppehållstillstånd
Maria Malmer Stenergard har frågat mig vilka åtgärder jag avser vidta för att stärka huvudregeln om styrkt identitet för att uppehållstillstånd ska beviljas.
Det är viktigt att utlänningar vistas i Sverige under rätt identitet. Regeringen är därför angelägen om att de verktyg som står till förfogande används när det gäller att utreda identiteten på de som söker uppehållstillstånd.
Det är den sökande som ska styrka sin identitet. Det kan till exempel ske genom att personen visar pass eller annan identitetshandling. Det förekommer dock även situationer där det inte ställs krav på styrkt identitet. För asylsökande kan det t.ex. räcka att identiteten har gjorts sannolik. Migrationsverket har lång erfarenhet och hög kompetens när det gäller att utreda identiteter. Jag tycker att den nuvarande ordningen är rimlig.
Regeringen har genomfört åtgärder för att förbättra myndigheternas möjligheter att identifiera personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Den 1 juli 2021 trädde ny lagstiftning i kraft som bland annat innebär att det är möjligt att fotografera och, förutsatt att personen har fyllt 14 år, ta fingeravtryck vid inre utlänningskontroll.
En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd är skyldig
att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. I en proposition den 16 december 2021 om anpassning av svensk rätt till EU:s nya in- och utresesystem föreslås regler som innebär att det fotografi och de fingeravtryck som redan idag tas ska få användas för sökningar i identifieringssyfte i in- och utresesystemet. Detta möjliggör kontroll av sökandens resehistorik och av att sökanden inte förekommer i systemet under annan identitet.
De nämnda åtgärderna ökar myndigheternas möjligheter att kontrollera identiteten på utländska medborgare i Sverige. Med det sagt är jag beredd att vidta ytterligare åtgärder om det skulle visa sig nödvändigt.
Stockholm den 25 januari 2022
Anders Ygeman
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.