Stulen identitet

Skriftlig fråga 2007/08:1165 av Frid, Egon (v)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2008-04-29
Anmäld
2008-05-05
Besvarad
2008-05-08
Svar anmält
2008-05-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 29 april

Fråga

2007/08:1165 Stulen identitet

av Egon Frid (v)

till integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp)

Det förekommer att enskilda råkar ut för stulen identitet. För att stjäla någon annans identitet räcker det att ha tillgång till ett namn och ett personnummer. Då kan man registrera sig som medlem på ett Internet- eller postorderföretag. Många företag har inga rutiner för att kontrollera att uppgifterna stämmer, exempelvis genom att kolla upp folkbokföringsadressen.

Vänsterpartiet anser att vi måste få en lagstiftning som skyddar konsumenter från att få sina identiteter stulna. Företagen ska ha bevisbördan att visa att ett gällande avtal har ingåtts. Som situationen är nu står ord mot ord, den som drabbats av stulen identitet måste själv påvisa att denne verkligen inte har beställt några varor. Det borde vara företagets uppgift att bevisa att avtal har ingåtts med hjälp av namnteckning, inspelad röst om beställningen skett via telefon eller IP-adress om beställningen skett via nätet. Företag kunde exempelvis bli ålagda att skicka ut en bekräftelse, ett kontrakt eller annat som måste undertecknas innan ett medlemskap konfirmeras. På det sättet blir man som drabbad åtminstone lite skyddad via en namnteckning som man senare kan påvisa inte är ens egen. Det finns säkert fler lösningar på detta.

Jag vill fråga integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni:

Vad avser ministern att göra för att förhindra att människor råkar ut för stulen identitet?

Svar på skriftlig fråga 2007/08:1165 besvarad av Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

den 8 maj

Svar på fråga

2007/08:1165 Stulen identitet

Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni

Egon Frid har frågat mig vad jag avser att göra för att förhindra att människor råkar ut för stulen identitet och för att komma till rätta med de besvär som kan drabba konsumenter vars identitet använts oriktigt.

Jag har förståelse för att det finns en oro för att personuppgifter missbrukas. Den ökade användningen av Internet för att ingå olika sorters avtal gör också att personuppgifter används i större utsträckning vid ingående av avtal än tidigare. Den situation som Egon Frid beskriver, om att konsumenter får ta ansvar för avtal som de aldrig ingått eftersom deras identiteter felaktigt använts, är olycklig. Även om det är så att det är den som påstår att ett avtal har ingåtts som också ska visa att ett avtal har ingåtts, är inte alla konsumenter medvetna om vilka rättigheter de har och vilka krav de kan ställa på näringsidkaren. När det gäller avtal om exempelvis telefoniabonnemang hände det tidigare ofta att konsumenter anslöts mot sin vilja och att ord stod mot ord. Efter åtgärder från Konsumentverket och Post- och telestyrelsen spelas samtalen numera regelmässigt in.

Frågan om krav på skriftliga avtal har också behandlats i betänkandet Telefonförsäljning (SOU 2007:1) där man dock konstaterar att krav på skriftlig bekräftelse skulle krångla till det för det stora flertalet konsumenter som vill utnyttja möjligheten att enkelt kunna ingå avtal. Ett annat förslag som utredningen förde fram är att konsumenterna vid telefonförsäljning ska få behålla den vara eller tjänst som har levererats utan att den har beställts. En sådan lösning innebär också att säljaren i större utsträckning måste förvissa sig om att det är rätt person han eller hon ingår avtal med. Betänkandet har remissbehandlats och frågan bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

När det gäller bedömningen av om ett avtal ingåtts eller inte är det svårt att peka på en enskild omständighet som är avgörande för att ett avtal ska ha ingåtts. Exempelvis kan inte användandet av ett telefonnummer eller en IP-adress ensamt utgöra bevis för att ett avtal ingåtts. Det kan vara någon obehörig som använt telefonen eller datorn vilket inte minst problemen med modemkapningar för några år sedan visade. Det är därför viktigt att det oavsett på vilket sätt avtalet ingås finns en tydlig accept från konsumenten och att kunskapen hos konsumenten ökar om att den som påstår att ett avtal kommit till stånd också ska visa det.

Detta förhindrar inte att identiteter missbrukas, men minskar risken för att oskyldiga drabbas. Den som missbrukar en annans identitet och använder den för ekonomisk vinning kan dessutom göra sig skyldig till ett brott.

Intressenter

Besvarad av

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.