studenternas rätt till a-kassa under sommaren
Skriftlig fråga 1998/99:758 av Larsson, Maria (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-06-21
- Besvarad
- 1999-08-11
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 21 juni
De ändrade reglerna vad gäller arbetslöshetsförsäkringen medförde att ett stort antal studerande, som ej erhöll sommarjobb, gick arbetslösa utan a-kasseersättning förra sommaren. Den akuta situationen löstes på ett tillfälligt sätt. I år verkar problemet upprepa sig. Inget permanent förslag till lösning har presenterats under året som gått varför problemet kvarstår även denna sommar.
Tidigare kunde studenter som var inne i a-kassesystemet få ersättning från a-kassan under sommaruppehållet om de inte kunde få arbete. Den lagändring som ledde till att vissa studenter miste a-kassan under sommaren ingick i en proposition som behandlade arbetslöshetsförsäkringen i sin helhet. Ett enda ord ändrades i lagtexten beträffande den s.k. ramtiden på tolv månader för prövning av arbetsvillkoret och medförde att ramtiden skulle gälla avslutad heltidsutbildning. I normala fall detaljbehandlas varje enskild lagtextförändring i en proposition, men så var inte fallet i denna proposition.
Det är motsägelsefullt att den nuvarande utformningen av arbetslöshetsförsäkringen får kvarstå i ett samhälle som rustar sig med slagorden "livslångt lärande" och "kunskapssamhälle". Alla former av studier bör vara överhoppningsbar tid i en arbetslöshetsförsäkring som verkar i ett kunskapssamhälle.
Vilka åtgärder avser näringsministern vidta för att komma till rätta med problemet på kort och på lång sikt?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:758 besvarad av
- Näringsminister Björn Rosengren
den 11 augusti
Maria Larsson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att komma till rätta med att den som studerar i vissa fall inte har rätt till arbetslöshetsersättning under sommaruppehåll i utbildningen.
Precis som tidigare gäller att heltidsstudier som en sökande avslutat efter fyllda 25 år får överhoppas vid bestämmande av ramtid i samband med prövningen av arbetsvillkoret. Efter avslutade studier kan således arbete som utförts före och under studierna läggas till grund för arbetslöshetsersättning.
Från och med den 1 januari 1998 måste även sådan heltidsutbildning som föregåtts av fem månaders sammanhängande förvärvsarbete på heltid vara avslutad för att vara överhoppningsbar. Det innebär att det numera bara är den som har en pågående ersättningsperiod som är berättigad till ersättning under ferieuppehåll i studierna och endast om detta överstiger 45 kalenderdagar. Denna regelförändring måste ses mot bakgrund av arbetslöshetsförsäkringens allmänna karaktär av omställningsförsäkring, avsedd att ge ekonomisk trygghet under perioden mellan två anställningar. Sommaruppehållet mellan två studieterminer kan inte ses som en sådan period, och det är också skälet till att arbetslöshetsersättning inte utgår.
Tack vare den goda sysselsättningsutvecklingen finns det större möjligheter än de senaste åren att få ett sommarjobb för den som studerar. Den som ändå inte kan få ett arbete bör, precis som sommaren 1998, kunna erbjudas en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Sedan den 1 juli 1998 har den som deltar i en åtgärd under sommaruppehållet och som före studierna haft ett sammanhängande heltidsarbete på minst fem månader rätt att uppbära ett utbildningbidrag motsvarande arbetslöshetsersättningen. En förutsättning för detta är dock att han eller hon skulle ha uppfyllt arbetsvillkoret om studierna hade varit avslutade.
Erfarenheterna från förra sommaren är att intresset för arbetsmarknadspolitiska åtgärder under ferieuppehållet var ganska litet och att de flesta av dem som inte kunde få ett arbete och därför ville ha en åtgärd också kunde få detta. Det finns ingenting som tyder på att arbetsförmedlingarna inte har kunnat erbjuda arbetslösa studenter någon åtgärd även i år.
Mot denna bakgrund finner jag att det inte i dag föreligger något behov att från regeringens sida vidta ytterligare åtgärder i den här frågan.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.