Strejkbryteri genom utstationering

Skriftlig fråga 2023/24:868 av Ciczie Weidby (V)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2024-05-06
Överlämnad
2024-05-07
Anmäld
2024-05-08
Svarsdatum
2024-05-15
Sista svarsdatum
2024-05-15
Besvarad
2024-05-15

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

Den 27 oktober 2023 inledde IF Metall en strejk mot Teslas svenska dotterbolag TM Sweden i syfte att få företaget att teckna kollektivavtal. Därefter har ett stort antal fackförbund vidtagit sympatiåtgärder, såväl i Sverige som i Norden. TM Sweden har konsekvent vägrat att teckna kollektivavtal och har i stället använt sig av alla upptänkliga metoder för att kringgå fackens stridsåtgärder och upprätthålla verksamheten. Konflikten är nu inne på sin sjunde månad, och i skrivande stund finns inga tecken på någon lösning.

Under konflikten har det framkommit uppgifter om att TM Sweden bland annat använder sig av utländsk arbetskraft för att ersätta de arbetstagare som strejkar på företagets verkstäder, det vill säga organiserat strejkbryteri. Att ersätta strejkande arbetare med andra arbetare är själva definitionen av strejkbryteri, något som är mycket ovanligt i Sverige, där fack och arbetsgivare sedan Saltsjöbadsavtalet 1938 har åtagit sig att respektera varandras rättigheter.

Enligt Dagens Arbete, som granskat Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister, använder sig TM Sweden av utstationerad arbetskraft som strejkbrytare. Sedan den 5 februari 2024 har företaget tagit in arbetare från så gott som hela Västeuropa: Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien och Österrike. Vissa arbetare har gjort flera vändor och arbetat på olika svenska Teslaverkstäder. Sammanlagt handlar det om 41 olika tillfällen (Dagens Arbete 2024-05-06).

Enligt EU:s utstationeringsregler har en arbetstagare från ett EU-land rätt att arbeta i ett annat EU-land under begränsade perioder genom så kallad utstationering. Kravet är att det ska finnas ett start- och slutdatum för när jobbet ska utföras och att varje utstationering anmäls till Arbetsmiljöverket. Syftet med utstationering är, mig veterligen, inte att underlätta strejkbryteri inom EU. Teslas agerande visar att regelverket kring utstationering bör ses över i syfte att förbjuda strejkbryteri genom utstationering.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga statsrådet Paulina Brandberg:

 

Avser statsrådet att vidta några åtgärder för att motverka att företag använder sig av utstationerad arbetskraft som strejkbrytare?

Svar på skriftlig fråga 2023/24:868 besvarad av Statsrådet Paulina Brandberg (L)

Svar på fråga 2023/24:868 Strejkbryteri genom utstationering

till Statsrådet Paulina Brandberg (L)

 

Svar på fråga 2023/24:868 av Ciczie Weidby (V)
Strejkbryteri genom utstationering

Ciczie Weidby har frågat mig om jag avser att vidta några åtgärder för att motverka att företag använder sig av utstationerad arbetskraft som strejkbrytare.

Som frågeställaren själv nämner så bygger den svenska arbetsmarknads-modellen på att parterna reglerar villkoren på arbetsmarknaden genom överenskommelser om löne- och anställningsvillkor. Möjligheten för arbetsmarknadens parter att vidta stridsåtgärder är en grundläggande del av den svenska arbetsmarknadsmodellen och en rättighet som har skydd i regeringsformen.

En utstationerande arbetsgivare kan teckna kollektivavtal med en svensk arbetstagarorganisation eller bli medlem i en svensk arbetsgivarorganisation och på så sätt bli bunden av ett svenskt kollektivavtal. Arbetstagar-organisationerna har även en rätt att vidta stridsåtgärder för att förmå utstationerande arbetsgivare att teckna kollektivavtal.

Regeringen stödjer den svenska modellen. Regeringen konstaterar vidare att utstationeringsfrågor, förutom att vara en fråga för parterna, också hanteras av Arbetsmiljöverket och den Europeiska arbetsmyndigheten.

Stockholm den 15 maj 2024

 

 

Paulina Brandberg

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.