Till innehåll på sidan

Strängare straff för vållande till annans död vid fordonstrafik

Skriftlig fråga 2018/19:65 av Ellen Juntti (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2019-01-29
Överlämnad
2019-01-29
Anmäld
2019-01-30
Svarsdatum
2019-02-06
Sista svarsdatum
2019-02-06
Besvarad
2019-02-06

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Många människor upprörs av att det är alltför lindriga straff när en person blir ihjälkörd. Särskilt upprörande är det när någon kör berusad, inte har körkort, tidigare är straffad för olika trafikbrott med mera.

Nyligen kördes en 14-årig flicka ihjäl. Mannen var återfallsförbrytare och saknade körkort. Han hade tidigare dömts för rattfylleri, olovlig körning och smitning från trafikolycka. När han körde ihjäl den 14-åriga flickan stannade han inte för att hjälpa flickan, utan körde vidare trots att han visste att han kört på flickan.

Mannen blev nyligen dömd till två och ett halvt års fängelse för grovt vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik, olovlig körning och smitning från trafikolycksplats.

Liknande brott kan man alltför ofta läsa om i medierna; vissa människor är helt hänsynslösa mot andra trafikanters liv. Straffen blir i princip alltid låga trots att en oskyldig människa blivit ihjälkörd.

Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Tänker ministern ta initiativ till att straffen skärps när en människa blir ihjälkörd?

Svar på skriftlig fråga 2018/19:65 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)



Ju2019/00307/POL

Justitiedepartementet

Justitie- och

migrations

ministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2018/19:65 av Ellen Juntti (M)
Strängare straff för vållande till annans död vid fordonstrafik

Ellen Juntti har frågat mig om jag tänker ta initiativ till att straffen skärps när en människa blir ihjälkörd.

Olyckan i Dalarna, som Ellen Juntti tar upp, är en oerhörd tragedi. Det är viktigt att den som begår ett brott får ett straff som står i proportion till brottets allvar. Samhället måste också agera kraftfullt för att förhindra att något liknande inträffar igen.

När en brottslig gärning i trafiken leder till dödlig utgång, kan brottet grovt vållande till annans död aktualiseras. Straffbestämmelsens tillämpningsområde är brett. Bestämmelsen kan träffa högst varierande gärningar i såväl trafiken som på andra områden. Straffskalan för brottet sträcker sig från fängelse i lägst ett år till högst sex år. Den ger alltså i dag utrymme för höga straff i de allvarligare fallen, och om föraren varit helt likgiltig inför den dödliga utgången kan dessutom brotten dråp eller mord aktualiseras.

Det står helt klart att det krävs mer ingripande åtgärder mot personer som återkommande sätter sig bakom ratten och på ett hänsynslöst sätt utsätter andra människors liv och hälsa för fara. Regeringen ser det som mycket angeläget att förhindra sådana återfall i trafikbrott. I augusti 2018 gav jag därför en utredare i uppdrag att se över hur det straffrättsliga skyddet mot upprepad trafikbrottslighet kan förstärkas.

I utredarens uppdrag ingår att se över straffskalorna för vissa brott i trafikbrottslagen. Skärpta straffskalor skulle ge utrymme för strängare straff vid t.ex. återfall. För grov olovlig körning och rattfylleri ska det föreslås en skärpning av maximistraffet till ett års fängelse. Då kommer den som gör sig skyldig till dessa brott att kunna frihetsberövas redan i samband med ett polisingripande.

Utredningen ska också se över om det bör införas ett nytt, samlat brott som träffar den som återkommande gör sig skyldig till trafikbrott. En sådan straffbestämmelse skulle med större kraft än dagens reglering kunna träffa och motverka gärningar som på ett upprepat och systematiskt sätt innebär allvarlig fara för trafiksäkerheten. För ett sådant brott kan även övervägas en straffskala som bättre motsvarar brottslighetens allvar och som innebär mer kännbara straff än i dag.

Uppdraget ska redovisas i slutet av sommaren 2019. Efter sedvanlig beredning kommer jag att återkomma till riksdagen för eventuella lagskärpningar.

Stockholm den 6 februari 2019

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.