strålskyddsforskning

Skriftlig fråga 2003/04:202 av Wahlgren, Marie (fp)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad: 2003-11-05
Anmäld: 2003-11-10
Besvarad: 2003-11-12
Svar anmält: 2003-11-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 5 november
Fråga 2003/04:202
av Marie Wahlgren (fp) till utbildningsminister Thomas Östros om strålskyddsforskning

Enligt Statens strålskyddsinstituts generaldirektör finns det i dag ingen hållbar finansiering av oberoende svensk forskning inom områden som är relevanta för strålskyddet. Han bedömer att Sverige inom fem år kommer att sakna kompetens att deltaga i europeiska forskningsprogram inom strålskyddsområdet.

Ett av skälen till problemen är bristande finansiering från Vetenskapsrådet. På en direkt fråga menade generaldirektören att ett av skälen till detta är att forskning om strålskydd är tvärvetenskaplig och att den därmed har svårt att konkurrera i Vetenskapsrådet som i större utsträckning premierar inomvetenskaplig forskning. Samtidigt kan man med anledning av det svenska forskaruppropet den 29 oktober misstänka att skälet också kan vara brist på medel generellt sett.

Oberoende av orsak är det naturligtvis mycket oroande att Sveriges kompetens inom ett så viktigt samhällsområde försvinner. Möjligheten att tillgodogöra sig utländsk forskning inom strålskyddsområdet försvinner också när det inte finns en inhemsk kompetens, eftersom möjligheten att omtolka resultat till svenska förhållanden inte blir möjlig i samma utsträckning.

Vad avser utbildningsministern att vidta för åtgärder för att säkra en svensk fri forskning inom området strålskydd och angränsande områden som radioekologi och strålningsbiologi?

Svar på skriftlig fråga 2003/04:202 besvarad av

den 12 november
Svar på fråga 2003/04:202 om strålskyddsforskning

Utbildningsminister Thomas Östros

Marie Wahlgren har frågat vilka åtgärder jag ämnar vidta för att säkra en svensk fri forskning inom området strålskydd och angränsande områden som radioekologi och strålningsbiologi.

När det gäller fördelningen av statliga resurser till forskning fattar regering och riksdag övergripande beslut om prioriteringar och om forskningssystemets struktur och funktion. Den mer detaljerade fördelningen av resurser mellan och inom olika forskningsområden, liksom beslut om inriktningen av verksamheten, fattas sedan av berörda myndigheter som besitter sakkunskap inom sina områden.

En viktig roll i detta system spelar de forskningsfinansierande myndigheterna, och då framför allt det forskarstyrda Vetenskapsrådet. Vetenskapsrådet, som under perioden 2001@2004 får sina statsanslag höjda med drygt 30 %, har till uppgift att ge stöd till grundläggande forskning av högsta vetenskapliga kvalitet inom samtliga vetenskapsområden. I Vetenskapsrådets instruktion står uttryckligen att rådet ska initiera och stödja mång- och tvärvetenskapliga forskningssatsningar.

Regeringen har givit Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) i uppdrag att bevaka ett specifikt område inom strålskydd, hälsorisker relaterade till elektromagnetiska fält. Forskningsrådet har i uppdrag att vartannat år, med början år 2003, dokumentera och informera om kunskapsläget. Uppdraget ska göras i samråd med forskningsaktörer, myndigheter och andra instanser som forskningsrådet bedömer som lämpliga att medverka i arbetet. För att fullgöra uppdraget har forskningsrådet tillsatt en särskild arbetsgrupp.

I instruktionen till Statens Strålskyddsinstitut framgår att institutet ska ha ett centralt samordnande ansvar för målinriktad strålskyddsforskning. Vidare ska institutet bedriva ett målinriktat forsknings- och utvecklingsarbete inom strålskyddsområdet. För att utföra dessa uppgifter har institutet en rådgivande forskningsnämnd. Denna nämnd ska ge råd om forskningsprogram för den målinriktade strålskyddsforskningen samt om planering, samordning och uppföljning av den forskning som institutet svarar för. Institutet bedriver egen forskning i viss omfattning, i första hand inom områdena dosimetri och radioaktiva ämnen i miljön.

Inför kommande forskningspolitiska proposition har regeringen givit universitet, högskolor, forskningsråd och andra myndigheter i uppdrag att utarbeta forsknings- och kunskapsstrategier inom sina respektive områden. Tanken är att dessa ska ge en god bild av forskningsläget och kompetensförsörjningen. Materialet blir ett viktigt underlag för regeringen, men bör också kunna användas av enskilda myndigheter när de fördelar resurser och planerar sin framtida verksamhet.