Straffskärpning för våld mot tjänstedjur
Skriftlig fråga 2021/22:696 av Markus Wiechel (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-01-03
- Överlämnad
- 2022-01-04
- Anmäld
- 2022-01-11
- Svarsdatum
- 2022-01-12
- Sista svarsdatum
- 2022-01-12
- Besvarad
- 2022-01-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Hundar och hästar i polisens tjänst genomgår en mängd olika tester för att man ska utröna deras lämplighet. Det är ett nålsöga som inte alla klarar eftersom kraven som ställs är höga. De ska vara orädda, fungera i alla miljöer med alla sorters människor, vara nyfikna och tycka det är roligt att arbeta. Renrasighet för hundar är inte nödvändigt, däremot mental och fysisk styrka. Sedan vidtar träning inför uppgiften och kanske specialisering inom något område. Numera är narkotika och vapen de största användningsområdena, men det finns så många fler, och användbarheten är stor.
Det finns alltså en stor mängd varierande uppgifter där hundens nos är överlägsen det mänskliga luktsinnet. Hundar klassas som verktyg, och det är de naturligtvis med sitt exceptionella luktsinne. Men de är inte bara ett verktyg som lätt ersätts om något skulle hända. Mycket tid är nedlagd på tester och träning, men viktigast är enheten hund och förare som arbetskamrater. Precis som med en mänsklig arbetskamrat binds man samman med varandra under uppdragen. Dessutom bor hunden med föraren och dennes familj, och träningen hålls igång även på fritiden.
I USA tillkom när man såg att narkotikahandlare systematiskt skadade polishundar en lag där det blev ett brott att skada en polishund eller polishäst som kan ge upp till tio års fängelse. I januari trädde lagen om blåljussabotage i Sverige i kraft, där även djuren ska ingå. Läser man lagen innefattas dessa i kategorin annat hjälpmedel. Man kan hävda att ett djur i brottsbekämpande tjänst är lite mer än ett hjälpmedel; mycket arbete är nedlagt här, och hunden är inte ett lättersättligt dussinhjälpmedel. Därför bör brott mot tjänstedjur regleras enligt samma straffsatser som våld mot tjänsteman. Men inte bara för den ökade straffsatsen utan också för den uppvärdering som ligger i begreppet våld mot tjänsteman. Nu har vi alltså fått blåljuslagen och får här se om straffsatsen för våld mot djur i tjänst har ökat; det har ännu inte prövats. Men en uppvärdering av djurens arbete i brottsbekämpning vore på sin plats här också. Det ger ett signalvärde utåt att vi ser det här arbetet som viktigt och dömer till ett straff i paritet därmed.
För en polis är tjänstedjur som exempelvis en polishund inte bara ett verktyg. Det blir en arbetspartner eller familjemedlem som man delar vardagen med under många år.
Med anledning av detta vill jag fråga justitie- och inrikesminister Morgan Johansson följande fråga:
Avser ministern att verka för att personer som utövar våld mot djur som används i brottsbekämpande syfte ska kunna dömas enligt lagstiftningen om våld mot tjänsteman, för att signalera en straffskärpning och en uppgradering i synen på djur i polisens tjänst?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:696 besvarad av Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2021/22:696 av Markus Wiechel (SD)
Straffskärpning för våld mot tjänstedjur
Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att verka för att personer som utövar våld mot djur som används i brottsbekämpande syfte ska kunna dömas enligt lagstiftningen om våld mot tjänsteman, för att signalera en straffskärpning och en uppgradering i synen på djur i polisens tjänst.
Polisens hästar och hundar är mycket viktiga för polisens verksamhet. Den som angriper t.ex. en polishund ska därför kunna dömas till ett kännbart straff. När brottet sabotage mot blåljusverksamhet infördes gjordes det därför tydligt att ett angrepp mot en polishund skulle kunna omfattas av det nya brottet och därmed kunna leda till ett långt fängelsestraff.
Den som angriper en polishund kan alltså redan i dag dömas för ett brott med strängare straffskala än den som gäller för våld eller hot mot tjänsteman. Jag ser mot den bakgrunden inte anledning att ta ett sådant initiativ som Markus Wiechel efterfrågar.
Stockholm den 12 januari 2022
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.