strafflindring vid utvisningsdom
Skriftlig fråga 2003/04:1492 av Johnsson, Jeppe (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2004-08-04
- Besvarad
- 2004-08-18
- Svar anmält
- 2004-09-14
- Anmäld
- 2004-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2003/04:1492
av Jeppe Johnsson (m) till justitieminister Thomas Bodström om strafflindring vid utvisningsdomI brottsbalken 29 kap. 5 § finns en bestämmelse som säger att vid straffmätning ska rätten utöver brottets straffvärde i skälig omfattning beakta bland annat om den tilltalade förorsakas men genom att han på grund av brottet utvisas ur riket. Föreligger sådan omständighet får rätten, om särskilda skäl påkallar det, döma till lindrigare straff än som är föreskrivet för brottet.
I vår lagstiftning betraktas det alltså som "men" att inte få bo i Sverige. Statistik för åren 2001@2003 visar att ca 15 % av de utvisningsdömda får utvisningsbeslutet upphävt och slipper utvisning. I dessa fall har domstolen dömt till lägre straff för att domen innebar utvisning samtidigt som slutresultatet blir att de ändå får stanna i Sverige.
Jag anser att möjligheten att utdöma lägre straff då domen även innebär utvisning bör tas bort. Det är inte rimligt att betrakta det som ett straff att bo i annat land än Sverige.
Är justitieministern beredd att ändra nuvarande lagstiftning så att möjligheten till strafflindring på grund av utvisning i domen tas bort?
Svar på skriftlig fråga 2003/04:1492 besvarad av
den 18 augusti
Svar på fråga 2003/04:1492 om strafflindring vid utvisningsdom
Justitieminister Thomas Bodström
Jeppe Johnsson har frågat mig om jag är beredd att verka för att ändra den nuvarande lagstiftningen så att möjligheten till strafflindring med anledning av utvisning på grund av brott tas bort.
Vid val av påföljd och vid straffmätningen ska domstolen i skälig omfattning beakta en mängd olika omständigheter utöver brottets straffvärde. En sådan omständighet är om den tilltalade förorsakas men genom att han eller hon på grund av brottet utvisas ur riket.
Jeppe Johnsson har i sin fråga gjort gällande att det enligt vår lagstiftning betraktas som ett "men" att inte få bo i Sverige. Så är inte fallet. Medför utvisningen inte något men för den dömde ska utvisningen inte heller beaktas vid straffmätning och påföljdsval. Detta är även innebörden av en dom som meddelades av Högsta domstolens den 28 juni 2001.
Men läget är ett annat om utvisningen medför att den dömde rycks upp ur sin invanda miljö och får möjligheterna beskurna att umgås med sina barn och andra anhöriga. I sådana fall är det fråga om ett kännbart ingripande för den dömde. En reaktion på brottet av detta slag har likheter med det straff som ska följa på gärningen.
Jag anser att det men utvisningen innebär i sådana fall ska kunna beaktas och utgöra en del av den samlade reaktionen på brottet, på samma sätt som sker till exempel när den dömde drabbas av men på grund av avsked från anställning, körkortsåterkallelse eller näringsförbud.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.