Straffbestämmelserna för totalförsvarsplikt
Skriftlig fråga 2005/06:78 av Widman, Allan (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-10-05
- Anmäld
- 2005-10-10
- Besvarad
- 2005-10-12
- Svar anmält
- 2005-10-12
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 oktober
Fråga 2005/06:78 av Allan Widman (fp) till försvarsminister Leni Björklund (s)
Straffbestämmelserna för totalförsvarsplikt
År 2005 hotar Sverige fortfarande unga män som inte inställer sig till värnplikt med fängelse i upp till ett år. Om en vecka avgörs ett fall i Katrineholms tingsrätt där en person som, med stöd av läkarintyg gällande hörselskada, uteblivit från tjänstgöring.
Antalet fall av åtal för vapenvägran har minskat de senaste årtiondena. Nu är det som mest ett par dussin om året. Ändå framstår det som absurt att med hot om frihetsberövande tvinga människor. Framgent kommer ju endast ca 15 % av varje årsklass män att utbildas. Samtidigt finns det gott om kompetenta kvinnor och män som gärna vill genomföra grundutbildning. I det senaste försvarsbeslutet heter det att grundutbildningen så långt möjligt ska vara frivillig. Någon politisk oenighet om denna förändring finns inte. Även om regeringens motstånd att avveckla plikten i fredstid är väl känt, vore det rimligt att nu avskaffa de straffrättsliga påföljderna för vapenvägran för att ge någon mening åt försvarsbeslutets skrivningar om frivillighet. Det skulle i så fall fortfarande vara en plikt, om än utan sanktioner.
Mot bakgrund härav vill jag fråga försvarsministern vilka åtgärder ministern är beredd att vidta för att upphäva straffbestämmelserna i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Svar på skriftlig fråga 2005/06:78 besvarad av
Svar på fråga 2005/06:78 om straffbestämmelserna för totalförsvarsplikt
Försvarsminister Leni Björklund
Allan Widman har frågat mig vilka åtgärder jag är beredd att vidta för att upphäva straffbestämmelserna i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Eftersom Sverige är militärt alliansfritt kan vi ytterst inte lita på att någon annan ska försvara svenskt territorium. Totalförsvarsplikten är till för att säkerställa att det finns soldater som är lämpliga och många nog att försvara Sverige.
Riksdagen har flera gånger behandlat frågan om totalförsvarsplikt och frågan har varit föremål för flera utredningar, senast 1998 års pliktutredning (SOU 2000: 21). Regeringen behandlade pliktutredningens betänkande i propositionen Bättre villkor för totalförsvarspliktiga (prop. 2001/02:11). Regeringen anförde i propositionen bland annat att totalförsvarsplikten utgör grunden för bemanningen i totalförsvaret. Genom plikten garanteras den bästa bemanningen där den som är bäst lämpad för en befattning ska tas ut för uppgiften. Vidare bör den enskildes motivation få ett större genomslag vid mönstringen.
Riksdagen tog ställning till propositionen i mars 2002. Försvarsutskottet anslöt sig till regeringens bedömning. Utskottet anförde bland annat att det inte för närvarande såg några skäl att ändra i de allmänna grundläggande förutsättningarna för systemet med totalförsvarsplikt. Vidare ansåg utskottet att totalförsvarsplikt med allmän mönstringsplikt för män för närvarande är den mest ändamålsenliga metoden för att personalförsörja totalförsvaret, och att det även i fortsättningen bör vara en plikt att delta i landets försvar (bet. 2001/02:FöU3).
I den försvarspolitiska inriktningen som beslutades av riksdagen i december 2004 understryks vikten av att man i större utsträckning tar hänsyn till den enskildes motivation till att göra värnplikt. Totalförsvarets pliktverk är den myndighet som ansvarar för bemanningen av värnpliktiga till Försvarsmakten. Det är angeläget att myndigheten utformar instrument där den enskildes motivation tillmäts större betydelse än tidigare.
Jag anser att det finns skäl att vara försiktig med förändringar av totalförsvarsplikten, oaktat att säkerhetsläget just nu i vårt närområde är gynnsamt. Därför ser jag i dag inga skäl att föreslår riksdagen besluta om några förändringar av straffsatserna i lagen om totalförsvarsplikt.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.