Straffbeläggning av rymningar
Skriftlig fråga 2006/07:144 av Enochson, Annelie (kd)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2006-11-16
- Anmäld
- 2006-11-16
- Besvarad
- 2006-11-22
- Svar anmält
- 2006-11-23
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga
2006/07:144 Straffbeläggning av rymningar
av Annelie Enochson (kd)
till justitieminister Beatrice Ask (m)
Under de senaste åren har ett antal uppmärksammade rymningar från fängelserna skett. Poliserna tvingas prioritera sökandet efter rymlingar och med de minskade resurser de har så kommer allt annat polisiärt arbete på efterkälken. Det är av stor vikt att kriminalvården sätter in åtgärder som gör det svårare att planera och genomföra en fritagning. Förbudet mot mobiltelefoner på anstalter måste vara totalt och vidare måste kriminalvården utnyttja sin möjlighet att utöva inpasseringskontroll av alla som passerar in. Kriminalvårdsyrket måste uppvärderas och bättre kontroll av dem som arbetar inom kriminalvården införas.
När en rymning genomförts är det viktigt att samhället och myndigheten reagerar. Den som rymt ska därför sättas under disciplinära åtgärder som kan verka avskräckande från att försöka rymma igen. Det ska därför vara straffbart att rymma. Rymningar ska vara olagliga eftersom det ska vara en tydlig signal mot både samhälle och intagna att det inte är acceptabelt att rymma. Rymningar kostar stora belopp för polisen, pengar som kan användas på annat håll.
Med anledning av ovanstående önskar jag fråga ansvarig minister:
Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att rymningar från fängelser och anstalter ska straffbeläggas?
Svar på skriftlig fråga 2006/07:144 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2006/07:144 Straffbeläggning av rymningar
Justitieminister Beatrice Ask
Annelie Enochson har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att rymningar från fängelser och anstalter ska straffbeläggas.
Jag delar Annelie Enochsons uppfattning att det är viktigt att samhället och myndigheten reagerar när en rymning genomförts. Likaså tycker jag att det är viktigt att den som rymt ska bli föremål för disciplinära åtgärder som kan verka avskräckande från att försöka rymma igen.
En sådan åtgärd är att Kriminalvården, inom ramen för de disciplinära åtgärder som man förfogar över, kan senarelägga den villkorliga frigivningen. En rymning medför också att den intagnes möjligheter till permissioner minskar och att den intagne ofta förflyttas till en anstalt med högre säkerhet.
Kriminalvårdens möjligheter att reagera vid en rymning förstärks från och med den 1 januari nästa år. Man får då möjlighet att skjuta upp den villkorliga frigivningen med högst sex månader åt gången om den dömde på ett allvarligt sätt har brutit mot de föreskrifter och villkor som gäller för verkställigheten.
Det viktiga är att konsekvenserna för den som rymmer är tillräckligt ingripande. Jag har för avsikt att noga följa utvecklingen efter det att de nya reglerna träder i kraft den 1 januari. Skulle dessa inte vara tillräckliga avser jag att återkomma i frågan.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.