Stora regionala skillnader inom vården
Skriftlig fråga 2016/17:841 av Ann-Britt Åsebol (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2017-02-14
- Överlämnad
- 2017-02-14
- Anmäld
- 2017-02-15
- Svarsdatum
- 2017-02-22
- Sista svarsdatum
- 2017-02-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Risken att dö i ett flertal sjukdomar har minskat, men svensk hälso- och sjukvård är fortfarande ojämlik. En ny rapport från Socialstyrelsen visar på oacceptabelt stora regionala skillnader inom vården. Tillgången till och kvaliteten på hälso- och sjukvård är fortfarande starkt kopplad till kön, bostadsort och utbildning. Väntetiderna varierar till exempel stort i landet. De landsting som ligger sämst till när det gäller väntetider inom den specialiserade vården är alla styrda av Socialdemokraterna.
Det råder stora skillnader mellan landstingen i fråga om antalet överbeläggningar och utlokaliseringar sett till antalet vårdplatser, och det är stora variationer mellan sjukhusen inom landstingen. I en välfungerande vårdkedja ska alla ha tillgång till den vårdnivå de har behov av och vården ska erbjudas i rätt tid. Resultatet blir annars en ökad risk för vård av sämre kvalitet och minskad patientsäkerhet.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet Gabriel Wikström:
När kommer regeringen och statsrådet att analysera och vidta konkreta åtgärder för att komma till rätta med försämringen inom vården när det gäller de stora regionala skillnaderna?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:841 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2017/00977/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:841 av Ann-Britt Åsebol (M) Stora regionala skillnader inom vården
Ann-Britt Åsebol har frågat mig när jag och regeringen kommer att analysera och vidta konkreta åtgärder för att komma till rätta med försämringen inom vården när de gäller de stora regionala skillnaderna.
I enlighet med målet för hälso- och sjukvårdspolitiken jobbar regeringen aktivt med ökad jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet i vården.
Tillgänglighet i vården är en prioriterad fråga för regeringen. Sett över tid har tillgängligheten i vården förbättrats, men de senaste åren finns en oroväckande utveckling kopplat till tillgänglighetsmåtten i vårdgarantin. Det är dock värt att notera att denna utveckling startade redan 2014, under den tidigare prestationsbaserade kömiljardens sista år.
Medarbetarna är vårdens viktigaste resurs och att ha en fungerande kompetensförsörjning är en förutsättning för en fungerande vård som ges efter behov, och inte baserat på var du bor. Skillnader i hur väl man lyckas med kompetensförsörjningen är en faktor som delvis förklarar skillnaderna mellan landsting. Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att stärka hälso- och sjukvårdens kompetensförsörjning. Till exempel ersatte regeringen kömiljarden med en professionsmiljard som fokuserar på dessa utmaningar. Regeringen har även byggt ut utbildningsplatserna på utbildningarna för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och barnmorskor, samt stärkt Socialstyrelsens resurser för validering av utländska sjukvårdsutbildningar.
De generella statsbidragen höjs med miljardbelopp för landstingen från 2017. Detta säkerställer att landstingen i högre grad har möjlighet att prioritera resurser dit de bäst behövs baserat på de egna behoven. Landstingen ges möjlighet att prioritera områden där de i nationella jämförelser faller mindre väl ut.
Regeringen har för perioden 2015-2018 aviserat en satsning på två miljarder kronor för att förbättra tillgängligheten inom cancervården och göra den mer jämlik, bland annat inom och mellan landsting. En central del är införandet av en modell standardiserade vårdförlopp. Aktuella uppföljningar från Regionala Cancercentrum i Samverkan och Socialstyrelsen visar bland annat att väntetiderna kortats väsentligt, bl.a. till följd av standardiserade vårdförlopp.
Omfattningen av överbeläggningar och utlokaliseringar är beroende av vad som händer i hela vårdkedjan. Det krävs ett systematiskt och strategiskt arbete inom vården för att minska överbeläggningarna.
Det är exempelvis viktigt att en patient med behov av insatser i exempelvis andra vårdformer, skrivs ut från den slutna vården så snart som möjligt efter det att den behandlande läkaren bedömt att patienten är utskrivningsklar. Regeringen har nyligen presenterat lagrådsremissen Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård, med lagförslag om tidig planering inför utskrivning och bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommuner.
Regeringen har för perioden 2015-2019 aviserat en satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa som bland annat syftar till att minska de regionala skillnaderna inom detta område.
Regeringen bereder också förslag från aktuella statliga utredningar, bland annat Effektiv vård (SOU 2016:2), som har potential att bidra till en mer jämlik vård och långsiktigt förbättrad tillgänglighet i vården.
Uppföljning av väntetiderna är en viktig del i såväl regeringens som landstingens arbete med att förbättra tillgängligheten i vården. Därför har Socialstyrelsen fått regeringens uppdrag att utveckla uppföljningen av hälso- och sjukvårdens tillgänglighet. I uppdraget ingår att analysera orsaker och konsekvenser av skillnader i tillgänglighet.
Jag kan samtidigt konstatera att landstingen har det operativa ansvaret för hälso- och sjukvården. De insatser regeringen kan vidta ger främst effekt på längre sikt.
Stockholm den 22 februari 2017
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.