Stödformer för vattenbruket 

Skriftlig fråga 2022/23:304 av Emma Nohrén (MP)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-02-02
Överlämnad
2023-02-02
Anmäld
2023-02-03
Svarsdatum
2023-02-08
Sista svarsdatum
2023-02-08
Besvarad
2023-02-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

 

Inom ramen för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet finns medel för att det hållbara vattenbruket i Sverige ska kunna utvecklas och expanderas. Det är viktigt; en hållbar utveckling och expansion av vattenbruket är en fråga som Miljöpartiet har drivit i flera år. Att kombinera jordbruk och vattenbruk är en viktig pusselbit i arbetet med en cirkulär, hållbar ekonomi. 

I Sverige pågår just nu en omfattande utveckling av landbaserat vattenbruk, så kallad RAS-odling. Det innebär att fisk och skaldjur odlas på land, vilket medför att närsaltsutsläpp kan minimeras och att näringen återcirkuleras i jordbruket. Det betyder att användningen av handelsgödsel kan minska, vilket är nödvändigt för att ställa om till mer hållbara jordbruksmetoder och för att klara miljömålen.

Men nu vittnar företagare inom vattenbruket samt länsstyrelserna i Skåne och Blekinge om att de ekonomiska stöd som finns för vattenbrukare inte fungerar, och när ansökningstiden för fiskerifonden öppnade i december hade kraven skärpts ytterligare. De som verkligen har potential att få till en fungerande verksamhet som en integrerad del av befintlig verksamhet på ett jordbruksföretag har inte möjlighet att få stöd.

Begränsningen av målgrupper innebär att jordbruksföretag och företag som drivs av en fysisk person som också driver jordbruksföretag, eller har närstående som driver jordbruksföretag, inte kan få stöd. Med närstående person avses i detta sammanhang: ”make, maka, registrerad partner, förälder, mor- och farförälder, avkomling och avkomlings make, syskon, syskons make och avkomling, och dödsbo som du, en huvudman för företaget som söker stöd eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i. Styvbarn och fosterbarn räknas som avkomling.”

Detta går ju i totalt motsatt riktning mot vad livsmedelsstrategin och såväl tidigare som nuvarande regeringar har sagt sig arbetat för. Det är viktigt för vår framtida livsmedelsförsörjning att vi integrerar jord- och vattenbruk, får cirkulära flöden, minskar beroendet av insatsvaror och får en ekologisk och fossilfri livsmedelsproduktion. 

Med anledning av detta vill jag ställa följande fråga till landsbygdsminister Peter Kullgren:

 

Vilka åtgärder avser ministern att vidta för att undanröja dessa hinder som utpekats för ansökningar till fiskerifonden, så att cirkulära, hållbara, landbaserade vattenbruk integrerade med jordbruk ska kunna komma till stånd och en cirkulär ekonomi inom de gröna och blå näringarna ska kunna stimuleras?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:304 besvarad av Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD)

LI2023/01643 Till riksdagen

Svar på fråga 2022/23:304 av Emma Nohrén (MP)
Stödformer för vattenbruket

Emma Nohrén har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att undanröja hinder som utpekats för ansökningar till fiskerifonden, så att cirkulära, hållbara, landbaserade vattenbruk integrerade med jordbruk ska kunna komma till stånd och en cirkulär ekonomi inom de gröna och blå näringarna ska kunna stimuleras.

Vattenbruket är en framtidsbransch som kan skapa jobb och tillväxt i hela landet. Det kan även bidra till att hållbarhetsmål nås och att landet får en bättre tillgång till fisk, skaldjur, musslor och alger vilket stärker Sveriges försörjningsförmåga.

Förordningen (2022:1461) om stöd från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden trädde i kraft den 30 november 2022. Enligt förordningen får stöd lämnas till vattenbruksföretag, men inte till jordbruksföretag, företag som drivs av en fysisk person som även bedriver ett jordbruksföretag eller företag som drivs av en fysisk person som är närstående till en fysisk person som bedriver ett jordbruksföretag.

Förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik trädde i kraft den 1 januari 2023. Enligt den förordningen får stöd till diversifiering lämnas till jordbruksföretag för investeringar i vattenbruk. Stöd får även lämnas till investeringar för ökad konkurrenskraft i akvaponiföretag.

Syftet med denna uppdelning är att undvika överlappande stöd och därmed effektivisera användningen av offentliga medel inom ramen för dessa program som har olika målgrupper. Syftet är inte att undanta en viss typ av vattenbruk från möjligheter till stöd. Eftersom förordningarna nyligen trätt i kraft följer regeringen den praktiska tillämpningen av stödsystemen noga.

Stockholm den 8 februari 2023

Peter Kullgren

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.