Stöd till svenska familjer i andra länder

Skriftlig fråga 2013/14:709 av Hillevi Larsson (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2014-06-25
Överlämnad
2014-06-27
Sista svarsdatum
2014-07-02
Besvarad
2014-07-09
Anmäld
2014-08-14

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Maria Larsson (KD)

 

När svenska Alexandra flyttade till Norge för att de tre barnen skulle komma närmare sin pappa som arbetade där hade hon nog inte kunnat föreställa sig vad konsekvenserna skulle bli. Trots att hon och barnen är svenska medborgare och bara bott en kort tid i Norge omhändertogs alla tre barnen av norska myndigheter och placerades i tre olika fosterhem. Orsaken var att det fanns en journalanteckning om att hon tidigare vid ett tillfälle blivit misshandlad av sin man, barnens pappa. Hon separerade från mannen på grund av misshandeln och skilde sig senare. Men det räckte inte för de norska myndigheterna. Trots att hennes tidigare man, barnens pappa, avsagt sig vårdnaden för att barnen ska få stanna hos sin mamma så har barnen inte fått komma hem.

Det var nära att barnen blev tvångsadopterade, vilket helt hade klippt av banden med mamman och övriga familjen i Sverige. Men hon vann domstolsförhandlingen så hon får behålla vårdnaden, men barnen är fortsatt omhändertagna i olika fosterhem och får bara träffa sin mamma några gånger per år. Det är orimligt att den svenska regeringen är passiv när svenska medborgares rättigheter kränks i andra länder. Detta handlar både om mamman som utan grund förlorat sina barn och i ännu högre grad om barnen som förlorat sin familj. När svenska medborgare utsätts för rättsövergrepp i annan stat och familjer splittras utan grund borde regeringen bistå dem! Rimligtvis borde svenska medborgare som endast bott en kort tid i ett annat land kunna överföras till Sverige, så att fallet kan hanteras av svenska myndigheter. Detta borde åtminstone kunna genomföras inom Norden genom en internationell överenskommelse.

Min fråga till statsrådet är:

Kan statsrådet och regeringen tänka sig att ta initiativ till en nordisk överenskommelse som går ut på att omhändertagna barn som endast bott en kort tid i landet och som är medborgare i ett annat nordiskt land kan överföras till hemlandet för vidare hantering av myndigheterna där?

Svar på skriftlig fråga 2013/14:709 besvarad av Hillevi Larsson (S)

Dnr S2014/5182/FST

Socialdepartementet

Barn- och äldreministern

Till riksdagen

Svar på fråga 2013/14:709 av Hillevi Larsson (S) Stöd till svenska familjer i andra länder

Hillevi Larsson har frågat mig om regeringen kan tänka sig att ta initiativ till en nordisk överenskommelse som går ut på att omhändertagna barn som endast bott en kort tid i landet och som är medborgare i ett annat nordiskt land kan överföras till hemlandet för vidare hantering av myndigheterna där.

Jag har uttalat mig i denna fråga tidigare. För Sveriges del är 1996 års Haagkonvention om behörighet, tillämplig lag, erkännande, verkställighet och samarbete i frågor om föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn, den s.k. Haagkonventionen, verktyget för samarbete med länder utanför EU, bl.a. i frågor som rör placerade barn.

Konventionen syftar till att stärka skyddet för barn i internationella situationer och att utveckla det internationella samarbetet när det gäller sådana frågor. Konventionen ger myndigheter i konventionsländerna, t.ex. sociala myndigheter, en formell grund för samarbete och innehåller bl.a. regler som anger vilket lands myndigheter som har behörighet att besluta och agera i ärenden och situationer rörande föräldraansvar och åtgärder till skydd för barn. Konventionen innehåller även regler som under vissa förutsättningar möjliggör placering av barn över nationsgränser i den utsträckning det bedöms vara till barnets bästa. Genom en tillämpning av konventionen ska man kunna undvika konflikter mellan olika rättssystem. Konventionen utgör visserligen ingen garanti för att ett familjeärende löses i enlighet med en svensk medborgares vilja. Men den innebär en möjlighet för myndigheterna i konventionsländerna att samarbeta och försöka nå ett så bra resultat som möjligt. Norge har påbörjat en process att tillträda konventionen. När det har skett kommer den att gälla även mellan våra länder.

Stockholm den 9 juli 2014

Maria Larsson

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.