Stöd till regionala flygplatser
Skriftlig fråga 2021/22:1029 av Betty Malmberg (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2022-02-08
- Överlämnad
- 2022-02-09
- Anmäld
- 2022-02-15
- Svarsdatum
- 2022-02-16
- Sista svarsdatum
- 2022-02-16
- Besvarad
- 2022-02-16
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Nyligen aviserade regeringen att en tredje ändringsbudget är på väg. Enligt denna har regeringen för avsikt att betala ut ett ”coronastöd” till 23 av landets 33 regionala flygplatser. De som nu väntas få krisstöd är de flygplatser som brukar lyfta statligt driftsstöd. Frågan varför inte alla får det kvarstår dock.
Tio regionala flygplatser blir alltså utan krisstöd, trots att alla regionala flygplatser rimligen har drabbats hårt av pandemin. Bland dessa är flygplatserna i Linköping och Norrköping. Att ha blivit utsedd till beredskapsflygplats av staten tycks heller inte ha någon betydelse. Såväl Linköping som Norrköping hör till de nya flygplatser som staten har tecknat avtal med för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner under 2022. Det handlar om att dygnet runt kunna ta emot flygtransporter för bland annat hälso- och sjukvården, räddningstjänsten, kustbevakningen, brandflyget och totalförsvaret. Regeringens bedömningar i denna fråga är onekligen svåra att förstå.
Med hänvisning till ovanstående vill jag fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth:
Hur avser ministern att kompensera de regionala flygplatser som inte har fått ta del av det aviserade krisstödet?
Svar på skriftlig fråga 2021/22:1029 besvarad av Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S)
Svar på fråga 2021/22:1029 av Betty Malmberg (M)
Stöd till regionala flygplatser och fråga 2021/22:1048 av Åsa Coenraads (M) Stöd till regionala flygplatser
Betty Malmberg har frågat mig om hur jag avser att kompensera de regionala flygplatser som inte har fått ta del av det aviserade krisstödet. Åsa Coenraads har frågat mig vilka skäl som ligger till grund för beslutet att Västerås, Örebros och Sälens flygplatser inte får extra driftsstöd denna gång. Jag väljer att besvara frågorna i ett sammanhang.
Den ökande smittspridningen av covid-19 har inneburit att resandet på de icke-statliga regionala flygplatserna i Sverige återigen har minskat till mycket låga nivåer. Majoriteten av dessa flygplatser befinner sig därför i en svår ekonomisk situation och löper därför en ökad risk för nedläggning vilket skulle kunna medföra att tillgängligheten till olika regioner i landet försämras. De regionala flygplatserna runt om i landet har även en viktig roll bl.a. för att samhällsviktiga transporter. t.ex. ambulansflyg, räddningstjänst, brandflyg och totalförsvar ska kunna utföras snabbt och effektivt.
Det är också skälen till att regeringen den 3 februari 2022 i en extra ändringsbudget för andra gången under pandemin föreslår att ett tillfälligt ökat driftstöd om 100 miljoner kronor ska kunna ges till kommuner för driften av de regionala flygplatserna runt om i landet. Stödet ska, åtminstone delvis, kunna kompensera för de underskott som flygplatserna har i sina verksamheter. Inräknat det årliga ordinarie driftstödet till de regionala flygplatserna, som också ligger på drygt 100 miljoner kronor, så innebär det att staten i år i det närmaste fördubblar stödet, dvs ger över 200 miljoner kronor i riktat driftstöd till de regionala flygplatserna.
Riksdagen beslutade år 2006 att syftet med ett statligt driftstöd till icke-statliga flygplatser ska vara att främja en god interregional tillgänglighet i landet i de fall tillfredsställande kollektiva transportalternativ saknas.Beslutet innebär att de icke-statliga flygplatser från vilka restiden till centrala Stockholm understiger 2 timmar med kollektiva transportalternativ, inte är berättigade till statliga driftstöd.
Enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transport-infrastruktur kan länsplanerna omfatta bidrag för icke-statliga flygplatser som bedöms vara strategiskt viktiga för regionen. Det är respektive region som gör en sådan bedömning. Sen tillkommer i övrigt EU:s statsstödsregler som bl.a. säger att flygplatser inte får överkompenseras. Med anledning av regelverken inkluderas därför inte de nämnda flygplatserna i driftsstödet.
Efter regeringens förslag har riksdagen höjt det generella statsbidraget till kommuner och regioner permanent med 22,5 miljarder kronor under den innevarande mandatperioden. För kommunerna har höjningen varit 17,85 miljarder kronor och för regionerna 4,65 miljarder kronor. Utöver denna permanenta nivåhöjning har ytterligare 31 miljarder kronor (20,5 miljarder kronor till kommunerna och 10,5 miljarder kronor till regionerna) tillförts i generella statsbidrag under perioden 2020–2022, framför allt för att lindra effekterna av pandemin och dess konsekvenser. Det står kommuner och regioner fritt att disponera dessa medel och de kan bl.a. användas till deras flygplatser enligt gällande regelverk.
Jag bevakar utvecklingen noga och har en löpande dialog med berörda myndigheter, regioner och kommuner samt övriga aktörer.
Stockholm den 16 februari 2022
Tomas Eneroth
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.