Stöd till kulturarvet i MENA-regionen

Skriftlig fråga 2016/17:846 av Birgitta Ohlsson (L)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2017-02-14
Överlämnad
2017-02-14
Anmäld
2017-02-15
Svarsdatum
2017-02-22
Sista svarsdatum
2017-02-22
Besvarad
2017-02-22

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Statsrådet Isabella Lövin (MP)

 

Under årtusenden har människor rest till den antika staden Palmyra i dagens Syrien för att få förståelse för mänsklighetens gemensamma historia, och därigenom också för sin egen bakgrund och personliga identitet. Platsens fram tills nyligen sällsynt välbevarade skick vittnar om stora bevarandeinsatser. Många är de som vigt sina liv åt att vårda kulturarvet, som 1980 upptogs på Unescos världsarvslista.

För sin ovärderliga betydelse för den västerländska civilisationen är just Palmyra en särskilt viktig erövring för terrororganisationen Daish. Sedan organisationen intog staden 2015 har man hackat, sprängt och skjutit sönder kulturarvet. Videoklipp visar hur tvåtusenåriga tempel, begravningsplatser och torn rämnar på några få sekunder. Syriska regeringsstyrkor försöker just nu återta kontrollen över Palmyra. Militär på plats har sett hur Daish transporterar dit vad man misstänker är mer sprängmedel, för att ytterligare demolera kulturarvet.

Samtidigt expanderar Daish i det laglösa Libyen, vilket fått Internationella museirådet att larma. Också här finns unika Unescovärldsarv som nu riskerar att ödeläggas. Terrororganisationens tillvägagångssätt är inte förvånande. Förstörelse av kulturarv är en självklar del av varje totalitär ideologi, och inget folkmord är fullbordat utan kulturell rensning.

Enligt 1954 års Haagkonvention, som Sverige har undertecknat, är förstörelse av ett folks kulturarv att anse som ett brott mot hela mänskligheten. Vi liberaler är stolta över att svenskt bistånd 2004 användes till återuppbyggnaden av den historiska bron Stari Most i bosniska Mostar, som förstördes 1993.

Daish har på samma sätt som i Palmyra demolerat historiskt värdefulla platser i Irak. Den brittiska regeringen har därför valt att stötta British Museum i uppstarten av ett program där irakiska arkeologer utbildas för att den dag freden kommer kunna vara med och rädda kulturarvet i Irak. En särskild fond för detta syfte har också utlovats. Från liberalt håll vill vi uppmana regeringen att agera i den andan, och vi ser gärna att svenskt bistånd avsätts. Vi måste agera snabbt.

Med hänvisning till det anförda vill jag fråga statsrådet Isabella Lövin:

 

Är statsrådet beredd att med biståndsmedel stödja organisationer som arbetar med att restaurera kulturarvet i MENA-regionen?

Svar på skriftlig fråga 2016/17:846 besvarad av Statsrådet Isabella Lövin (MP)

Utrikesdepartementet

Statsrådet Lövin

Till riksdagen

Svar på fråga 2016/17:846 av Birgitta Ohlsson (L) Stöd till kulturarvet i MENA-regionen

Birgitta Ohlsson har frågat mig om jag mot bakgrund av ISIL/Daeshs härjningar i bland annat Syrien är beredd att med biståndsmedel stödja organisationer som arbetar med att restaurera kulturarvet i MENA-regionen.

Jag delar Birgitta Ohlssons oro över förstörelsen av kulturarv i områden som Daesh kontrollerar i Syrien, Irak och i viss utsträckning Libyen. Det är unika och oersättliga byggnader och föremål som förstörs i en medveten kampanj för att rensa områden från andra kulturella referenser än de egna. Detta är oacceptabelt och, som Birgitta Ohlsson påpekar i sin fråga, i strid med folkrätten.

Handlingar som innebär att kulturarv skadas, plundras eller förs bort innebär en skada på hela mänsklighetens kulturarv. Sådana handlingar har därigenom en alldeles särskild betydelse. De förstör oerhört vitala band mellan människor och platser, och mellan vår framtid och vårt förflutna.

Sverige är på många sätt aktivt i kampen mot Daesh – och till stöd för människor som drabbats av terroristorganisationens våld. Regeringen har bidragit till att direkt bekämpa Daesh genom vår militära insats i den globala koalitionen mot Daesh och är en av de största givarna till humanitära insatser i regionen. Sverige har också bidragit med omfattande stöd till insatser för att bidra till stabilisering i återtagna områden, stärkt respekt för mänskliga rättigheter, jämställdhet och skydd för utsatta människor på flykt.

Förra året bidrog Sverige med 424 miljoner kronor i humanitärt bistånd till Syrien, 246 miljoner kronor till Irak och ca 64 miljoner kronor till Libyen.

Utöver det humanitära biståndet har regeringen antagit en femårig biståndsstrategi för Syrienkrisen som omfattar totalt 1,7 miljarder kronor. I strategin prioriteras insatser för att stärka motståndskraft och återhämtningsförmåga hos den syriska befolkningen och utsatta grupper i grannländerna, samt på längre sikt att bidra till stärkt demokrati, jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter i Syrien och för flyktingar i angränsande länder. Regeringen utarbetar också en femårig biståndsstrategi för Irak med fokus på för freds- och statsbyggande och insatser för stärkt jämställdhet.

Sverige är dessutom en stor givare av frivilliga bidrag till FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur (Unesco) och dess arbete till skydd för kulturarv. Unesco bedriver en global kampanj mot förstörelse av kulturarv och för vikten av kulturell mångfald. Statens museer för världskultur är svensk partner till Unesco i detta viktiga arbete. Unesco har också upprättat en särskild fond till skydd för kulturarv som hotas av väpnad konflikt eller naturkatastrofer. Statens museer för världskultur har fått extra medel för arbetet med hotat kulturarv i bl.a. Syrien och Irak.

Vi har som nation ett viktigt uppdrag att förhindra den illegala handeln och jag är mycket glad över att Riksantikvarieämbetet, tillsammans med Svenska Unescorådet och bl.a. Polisen, Tullen, och Statens museer för världskultur under de två senaste åren har intensifierat sitt samarbete för att förhindra illegal handel med kulturföremål. Svenska Unescorådet, Statens museer för världskultur, den svenska sektionen av International Council of Museums (Svenska ICOM) och Riksantikvarieämbetet har också nyligen tillsammans lanserat en kampanj mot illegal handel med kulturföremål. Kampanjen syftar till att sprida information för att motverka sådan handel.

Sverige gav förra året specifikt extrabudgetärt stöd till tre för Unesco centrala kulturkonventioner – 1972 års konvention om skydd för världens kultur- och naturarv (SÖ 1985:8), 1970 års konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom (SÖ 2003:8), och 1954 års konvention om skydd för kulturegendom i händelse av väpnad konflikt (SÖ 1958:7).

Stockholm den 22 februari 2017

Isabella Lövin

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.