Stöd till demokratisk utveckling i Etiopien
Skriftlig fråga 2008/09:354 av Ohlsson, Birgitta (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2008-12-05
- Anmäld
- 2008-12-05
- Besvarad
- 2008-12-10
- Svar anmält
- 2008-12-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 december
Fråga
2008/09:354 Stöd till demokratisk utveckling i Etiopien
av Birgitta Ohlsson (fp)
till statsrådet Gunilla Carlsson (m)
Sverige har under många år stött de demokratiska krafterna i Etiopien. År 2005 hölls ett icke-demokratiskt val och efter valet fängslades många ur oppositionen. Sedan dess har oroligheter präglat landet och det svenska budgetbiståndet har frysts. Den svenska regeringen saknar i dag ny ambassadör i landet sedan Etiopien valt att inte acceptera Eva Zetterberg som vårt val av ambassadör.
Nyligen lade den etiopiska regeringen fram ett lagförslag som innebär att det kommer att bli omöjligt för enskilda organisationer att stödja demokratiska krafter i landet. Lagförslaget kommer bland annat att göra det kriminellt att arbeta för barns, kvinnors och funktionshindrades rättigheter samt stödja demokratiska krafter i form av oppositionspartier, oberoende medier och det civila samhället.
Min fråga till statsrådet Gunilla Carlsson är vad hon ser till att Sverige gör i de bilaterala relationerna med Etiopien samt hur hon genom EU verkar för att stödja en demokratisk utveckling i Etiopien.
Svar på skriftlig fråga 2008/09:354 besvarad av Statsrådet Gunilla Carlsson
Svar på fråga
2008/09:354 Stöd till demokratisk utveckling i Etiopien
Statsrådet Gunilla Carlsson
Birgitta Ohlsson har frågat mig vad Sverige gör bilateralt samt genom EU för att verka för en demokratisk utveckling i Etiopien.
Som Birgitta Ohlsson konstaterar har Sverige under många år stött de demokratiska krafterna i Etiopien. Sverige har sedan 1995 arbetat med åtta enskilda organisationer som arbetar direkt med opinionsbildning, mänskliga rättigheter och demokrati. Sedan 2004 ger Sverige även stöd till nio paraplyorganisationer med totalt ca 150 medlemsorganisationer som arbetar bland annat med jämställdhetsfrågor, miljöfrågor, mänskliga rättigheter och demokrati. Förutom detta får ett antal svenska enskilda organisationer stöd genom Sida för sitt arbete med mänskliga rättigheter och demokrati i Etiopien.
Stöd ges även till kapacitetshöjande åtgärder för viktiga offentliga institutioner såsom parlamentet, ombudsmannaväsendet och valmyndigheten.
Regeringen ser med stor oro på det utkast till lagstiftning om enskilda organisationer som cirkulerats i Etiopien. De restriktiva elementen i lagförslaget gagnar inte den demokratiska utvecklingen i landet. Lagen har ännu inte antagits av det etiopiska parlamentet och det är när detta skrivs ännu oklart när så kommer att ske. Det är därför för tidigt att säga i vilken omfattning Sveriges arbete för demokrati och mänskliga rättigheter i Etiopien kommer att påverkas. Det är dock helt klart att om lagen antas med nuvarande utformning så kan den komma att få konsekvenser för vårt utvecklingssamarbete med Etiopien.
I bilaterala samtal med etiopiska företrädare i både Stockholm och Addis Abeba har Sverige vid upprepade tillfällen kritiserat lagförslaget. Vi har bland annat framfört att de restriktiva elementen i lagförslaget inte svarar upp mot internationell standard på området och betonat vår syn på det civila samhällets viktiga roll i demokratiutvecklingen i alla länder.
Inom EU har Sverige varit drivande i att få upp frågan på dagordningen och vi har vid ett flertal tillfällen framfört vikten av att EU och det bredare givarsamfundet stärker det civila samhällets roll som en kraft för demokratisk utveckling i Etiopien. Sverige är ett av de givarländer som är särskilt kritiska till lagförslaget. Vi är dock inte ensamma om denna syn och många andra givare delar vår oro.
Jag kan försäkra Birgitta Ohlsson att regeringen kommer att fortsätta att verka, såväl bilateralt som inom EU för en demokratisk utveckling i Etiopien.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.