Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

stöd till barn och ungdomar

Skriftlig fråga 2001/02:205 av Enochson, Annelie (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-11-14
Anmäld
2001-11-20
Besvarad
2001-11-20

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 14 november

Fråga 2001/02:205

 av Annelie Enochson (kd) till socialminister Lars Engqvist om stöd till barn och ungdomar

Alltfler barn och ungdomar placeras utanför hemmet i olika familjehem, behandlingshem eller institutioner. Denna ökning under 90-talet visar inga tecken på att stagnera.

Kostnader för ungdomsvården har ökat för kommunerna från att år 1992 ha kostat 2,5 miljarder kronor till att år 2000 kosta 6 miljarder kronor. Detta är en ökning med 140 % och det är både öppen- och slutenvården som ökar.

Detta är en oroande kostnadsutveckling för bakom dessa höga siffror så finns det stora skaror av ungdomar på glid, som mår dåligt och är på kant med det etablerade samhället. Vi kan i dessa siffror se en tickande bomb med ungdomsskaror som har stora svårigheter och familjer som far illa.

I dag är det drygt 18 000 barn och ungdomar upp till 20 år som under perioder bor eller får vård utanför hemmet, barn och ungdomar som i dagens Sverige ropar på hjälp.

Vilka förebyggande åtgärder avser socialministern vidta för att stödja barn och ungdomar så att omhändertagandena och placeringarna utanför hemmet minskar?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:205 besvarad av

den 21 november

Svar på fråga 2001/02:205 om stöd till barn och ungdomar

Socialminister Lars Engqvist

Annelie Enochson har frågat mig vilka förebyggande åtgärder jag avser att vidta för att stödja barn och ungdomar så att omhändertagandena och placeringarna utanför det egna hemmet minskar.

I alla frågor som rör barn så är det viktigt att det är barnet och barnets behov som står i centrum. Jag delar Annelie Enochssons oro över den ökande andelen barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Denna utveckling är svår att analysera eftersom vår kunskap om behoven hos dessa barn och ungdomar är bristfällig. Målet måste vara att varje enskilt barn får rätt insats vid rätt tillfälle och att inget barn placeras utanför det egna hemmet i onödan. I dag är det svårt att säga om så är fallet. Det är också svårt att bedöma vilka förebyggande åtgärder som eventuellt kunde ha gjort att en placering utanför det egna hemmet kunnat undvikas.

För att förebygga att barn och ungdomar placeras utanför det egna hemmet måste man inse denna komplexitet och sätta in åtgärder på flera nivåer. För det första handlar det om de generella välfärdsinsatserna till barn och familjer som syftar till att ge alla barn goda uppväxtvillkor. Vi vet att sådana generella stöd som t.ex. barnbidraget och insatser inom mödra- och barnhälsovården även gynnar barn och familjer i utsatta situationer. Regeringen har genomfört ett antal åtgärder som på ett tydligt sätt förbättrat situationen för barn och ungdomar. Jag vill bl.a. nämna det höjda barnbidraget, den utvidgade föräldraförsäkringen och satsningen på förskola och skola.

För det andra handlar det om att öka vår kunskap om de barn och ungdomar som placeras utanför det egna hemmet. Regeringen har givit uppdrag till Socialstyrelsen om ett nationellt stöd till kunskapsutvecklingen inom socialtjänsten. Detta uppdrag syftar till att ta ett samlat grepp kring frågor om kunskap och kompetens inom socialtjänsten så att vi i framtiden bättre ska kunna bedöma t.ex. om varje enskilt barn fått rätt insats vid rätt tillfälle. Regeringen har också avsatt särskilda medel för att stödja utvecklingen av öppenvårdsinsatser som utgör alternativ till placering. I år avsätts 30 miljoner kronor för att bl.a. utveckla öppenvårdsinsatser för ungdomar och under de närmaste tre åren avsätts 100 miljoner kronor för insatser riktade till barn med föräldrar som har missbruksproblem. Statens institutionsstyrelse bedriver också ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete i syfte att förbättra kunskapen om de ungdomar som placeras vid de särskilda ungdomshemmen.

Den individuella plan som enligt den nya socialtjänstlagen (SFS 2001:453) ska upprättas för alla barn som vårdas utanför det egna hemmet kommer också att bidra till ökad kunskap och tydlighet kring dessa barns behov och vilka insatser barnet behöver.

Slutligen har både LVU-utredningen (S 1999:07) och Kommittén mot barnmisshandel (S 1998:07) kommit med sina slutbetänkanden (SOU 2000:77 resp. SOU 2001:72). Dessa betänkanden bereds för närvarande inom Regeringskansliet och regeringen har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag för att stärka skyddet för barn och ungdomar i utsatta situationer.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.