Stöd för klimatanpassningsåtgärder
Skriftlig fråga 2020/21:1886 av Anders Hansson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2021-02-18
- Överlämnad
- 2021-02-19
- Anmäld
- 2021-02-23
- Sista svarsdatum
- 2021-03-03
- Svarsdatum
- 2021-03-10
- Besvarad
- 2021-03-10
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Nyligen meddelade regeringen att man sänker anslaget till MSB för klimatanpassningsåtgärder från 75 miljoner kronor till 25 miljoner kronor. Denna sänkning får omedelbart negativ effekt ute i kommunerna.
Sänkningen genomförs trots att den totala summan för samtliga ansökningar från kommunerna under 2021 för klimatanpassningsåtgärder uppskattas ligga på mellan 600 och 700 miljoner kronor. För en regering som hävdar att man värnar om miljö- och klimatfrågor är detta agerande anmärkningsvärt.
För många kommuner är planerade klimatanpassningsåtgärder direkt nödvändiga och akuta för att inte fastigheter och infrastruktur ska skadas av till exempel ras, skred eller havsnivåhöjningar. Det uteblivna stödet riskerar att försena och omintetgöra dessa nödvändiga åtgärder.
Min fråga till miljö- och klimatminister Per Bolund blir med anledning av ovanstående:
Avser ministern och regeringen att på annat sätt än via MSB stödja kommuner som är i behov av stöd för genomförande av nödvändiga klimatanpassningsåtgärder i syfte att skydda befintlig infrastruktur och befintliga fastigheter?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1886 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)
Svar på fråga 2020/21:1844 av Jens Holm (V) Stärkt klimatanpassning och svar på fråga 2020/21:1886 av Anders Hansson (M) Stöd för klimatanpassningsåtgärder
Jens Holm har frågat mig om jag avser att höja ambitionerna i klimatanpassningsarbetet och om detta även innebär ökade resurser för detta ändamål.
Anders Hansson har frågat mig om jag och regeringen avser att på annat sätt än via MSB stödja kommuner som är i behov av stöd för genomförande av nödvändiga klimatanpassningsåtgärder i syfte att skydda befintlig infrastruktur och befintliga fastigheter.
Jag besvarar frågorna i ett gemensamt svar.
Regeringen har en hög ambition för anpassning av samhället till ett förändrat klimat. Det avspeglar sig i allt det som har genomförts sedan regeringen antog den nationella strategin för klimatanpassning i mars 2018 (prop. 2017/18:163). Genom strategin skapades en strukturerad, sammanhållande ram för det nationella arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. En viktig förutsättning för att klimatanpassa det svenska samhället är att alla aktörer har en god kunskap om klimatförändringen och dess effekter. Staten ska på olika sätt kunna stödja kommunerna i deras förebyggande arbete. SMHI har i uppdrag att öka kunskapen om klimatförändringarna, dess effekter samt behovet av anpassning. Regeringen har också uppdragit åt Boverket att vara samordnande myndighet för klimatanpassning i förhållande till såväl ny som befintlig bebyggelse. Det stödjer kommunerna i deras planering för att förebygga extrema väderhändelser och naturolyckor.
För att alla aktörer i ökad utsträckning ska ta ansvar för att vidta anpassningsåtgärder har varje berörd myndighets möjligheter att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning inom sitt ansvarsområde förtydligats genom förordningen (2018:1428) om myndigheters klimatanpassningsarbete. Förordningen omfattar 32 nationella myndigheter samt länsstyrelserna. En av de myndigheter som har ett sådant uppdrag är Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som har en viktig roll genom sitt ansvar för att förebygga naturolyckor och bland annat förhindra översvämningar.
Vidare har ett tillägg gjorts i plan- och bygglagen (2010:900) så att kommunerna i översiktsplanen ska bedöma risker på grund av klimatförändringarnas påverkan på den byggda miljön. För sitt arbete med riskbedömningar har kommunerna kompenserats genom ett generellt statsbidrag där de tillförs drygt 36 miljoner kronor per år för åren 2019-2022. Länsstyrelserna ska också stödja kommunerna med underlag och kunskap.
För att få en samlad bild av samhällets sårbarhet för klimatförändringarna och hur arbetet med klimatanpassning i Sverige utvecklas har regeringen inrättat ett nationellt expertråd för klimatanpassning knutet till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Rådets underlag ligger till grund för den reviderade nationella strategi som regeringen ska presentera 2023.
Göta älv bedöms vara det område i Sverige där riskerna för ras och skred är störst. Därför gör regeringen särskilda insatser för att klimatsäkra det området. Anslaget för skredsäkring längs älven ökades i budgetpropositionen för 2021 med 100 miljoner kronor till 215 miljoner kronor. Det beräknas även öka med 100 miljoner kronor 2022. Regeringen har också tagit beslut om en högre stödnivå som innebär att kommunerna nu kan få bidrag för hela kostnaden. Dessa medel finns utöver de medel som disponeras under anslaget 1:10 klimatanpassning, och de medel som MSB disponerar och som man bör ta med i beräkningen när man sammanställer de totala satsningarna på klimatanpassning.
MSB:s anslag för förebyggande av jordskred och andra naturolyckor inom utgiftsområde 06 bidrar till att finansiera kommunernas insatser för sådana förebyggande åtgärder på andra platser än längs Göta älv. Risken för naturolyckor förväntas öka i ett förändrat klimat. Det är därför angeläget att Sverige har en god förmåga att förebygga och hantera naturolyckor. Kommunernas förebyggande arbete mot naturolyckor är en viktig del av den förmågan.
Sammanfattningsvis har regeringen vidtagit ett antal åtgärder för ett långsiktigt hållbart arbete för samhällets anpassning till klimatförändringarna. Samtidigt är det en viktig princip att alla samhällsaktörer ska analysera, planera och bedriva sin verksamhet med hänsyn till de långsiktiga risker och möjligheter som kan uppstå i ett förändrat klimat samt vidta anpassningsåtgärder. Det innebär att det också är av stor betydelse att kommunerna själva vidtar förebyggande åtgärder för att förhindra skador till följd av extremväder och händelser orsakade av klimatförändringarna. Klimatanpassning är en viktig fråga som tyvärr bara blir mer angelägen allt eftersom vi ser de effekter som kommer med klimatförändringarna.
Stockholm 10 mars 2021
Per Bolund
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.