statsministerns ansvar efter Frankrikes nej
Skriftlig fråga 2004/05:1746 av B Hamilton, Carl (fp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2005-05-30
- Anmäld
- 2005-05-31
- Besvarad
- 2005-06-09
- Svar anmält
- 2005-06-09
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2004/05:1746
av Carl B Hamilton (fp) till statsminister Göran Persson om statsministerns ansvar efter Frankrikes nejFrankrike har röstat nej till förslaget till ny EU-konstitution. Den grupp som i första hand nu har att hantera den uppkomna situationen är stats- och regeringscheferna i EU. Sveriges statminister är en av de 25 européer som sålunda bär ett alldeles särskilt stort ansvar för fortsättningen, särskilt som Göran Persson, som han ofta framhåller, är en av dessa 25 som längst innehaft sitt ämbete i EU, och som dessutom har varit ordförande i EU.
EU måste nu ägna stor kraft åt att finna vägar framåt för unionen där samarbetet är bättre förankrat bland medlemsländernas medborgare. Inom kort bör dessutom ett i realiteten nytt avgörande träffas beträffande den fortsatta ratifikationsprocessen i EU.
Fråga:
Vilka initiativ och åtgärder avser statsministern att nu vidta inom EU för att rädda det som räddas kan av det arbete som redan lagts ned på EU-fördraget, och utan att sådana initiativ, beslut och ansträngningar från Europas ledares sida framstår som demokratiskt arroganta?
Svar på skriftlig fråga 2004/05:1746 besvarad av
den 9 juni
Svar på fråga 2004/05:1746 om statsministerns ansvar efter Frankrikes nej
Vice statsminister Bosse Ringholm
Carl B Hamilton har frågat statsministern vilka initiativ han avser att vidta inom EU rörande förslaget till konstitutionellt fördrag.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Regeringen gör en i grund positiv bedömning av förslaget till ett nytt konstitutionellt fördrag. Fördragets ikraftträdande skulle på angelägna områden stärka EU, genom bland annat mer effektivt beslutsfattande, mer öppenhet och tydlighet, och ökat parlamentariskt inflytande.
Att de franska och nederländska folkomröstningarna om fördraget givit negativa utslag innebär en uppenbar motgång i ratifikationsprocessen. Exakt hur de två länderna avser att följa upp resultaten vet vi emellertid inte i dagsläget. Några officiella krav på omförhandling har exempelvis inte uttalats.
I en sammanvägd bedömning av den fortsatta ratifikationsprocessen måste beaktas att tio länder redan har givit sina klartecken till fördraget. Hänsyn måste alltså tas till både de negativa utslagen i Frankrike och Nederländerna, och de positiva i de andra tio länderna. Det är också viktigt att respektera principen att varje enskilt land bör ta ställning till fördraget, utan att ett lands demokratiska process kortsluts av andra länders ställningstaganden.
Vid Europeiska rådets ordinarie möte den 16@17 juni förutses EU:s stats- och regeringschefer diskutera den fortsatta ratifikationsprocessen. Regeringen kommer att verka för ett utfall av diskussionerna som skapar ökad klarhet kring den fortsatta hanteringen.
Utslaget i de franska och nederländska folkomröstningarna, och den debatt som följt runtom i Europa, väcker frågeställningar av bredare karaktär kring EU-samarbetet och den europeiska integrationen. Det finns ett behov av analys, debatt och reflektion. Också detta anser regeringen bör återspeglas i slutsatserna från det europeiska rådets möte.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.