Till innehåll på sidan

Statsbidrag till trossamfund som inte lever upp till samhällets demokratiska värderingar

Skriftlig fråga 2022/23:494 av Lawen Redar (S)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2023-03-27
Överlämnad
2023-03-28
Anmäld
2023-03-29
Svarsdatum
2023-04-05
Sista svarsdatum
2023-04-05
Besvarad
2023-04-05

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Socialminister Jakob Forssmed (KD)

 

I samband med kulturutskottets beredning av betänkande 2022/23:KrU5 har Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) hörts. I brist på lagstiftning om demokrativillkor framkom att det för närvarande inte föreligger hinder mot att fördela statligt stöd till trossamfund som motverkar samhällets grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna. Inte heller föreligger det möjlighet att återkalla utbetalade medel, detta på grund av den förvaltningsrättsliga principen om gynnande förvaltningsbeslut. För att åstadkomma krav på att statsbidraget till trossamfund fördelas i enlighet med samhällets demokratiska principer, samt möjligheten att återkalla utbetalt stöd, krävs ny lagstiftning.  

Myndigheten SST redogjorde för att det i dag förekommer trossamfund som får statsbidrag samtidigt som de i sin verksamhet motverkar det demokratiska samhället genom exempelvis antidemokratiska krafter och våldsbejakande extremism. Myndigheten redogjorde även för att man i ett flertal fall har anmält enskilda inom trossamfundsverksamheter till Säkerhetspolisen. Mot bakgrund av detta begärde vi socialdemokrater att riksdagens kulturutskott skulle kalla in Säkerhetspolisen för en lägesbeskrivning om problemets omfattning. Säkerhetspolisens medverkan på kulturutskottets sammanträde är unik i sitt slag. Aldrig tidigare har Säkerhetspolisen deltagit på kulturutskottets sammanträde, men den kunde där redogöra för behovet av lagstiftning för att hindra stöd till trossamfund, föreningar och civilsamhällesaktörer som motverkar det demokratiska samhället.  

Frågan om demokrativillkor vid stöd till trossamfund är inte ny. Arbetet påbörjades 2015 i samband med den nationella antiterrorstrategin.  Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade i juni 2016 att se över statens stöd till trossamfund i syfte att införa ett förtydligat demokratikriterium och möjlighet att återkalla utbetalt stöd.  Utredningen skulle ta fram förslag i syfte att säkerställa att allmänna medel går till verksamheter som är förenliga med samhällets grundläggande värderingar så som de formuleras i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Utredningen kom fram till att om ett trossamfund eller en församling utvecklas i en negativ riktning och motverkar samhällets grundläggande värderingar bör det vara möjligt att mista rätten att vara statsbidragsberättigat. 

I juli 2022 lade den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen fram en proposition om ett nytt demokrativillkor för statligt stöd till trossamfund och civilsamhället. Lagändringarna föreslogs träda i kraft den 1 januari 2023. Men i november 2022 återkallade den nuvarande regeringen, i samverkan med Sverigedemokraterna, propositionen. 

Under det senaste året har ett flertal avslöjanden visat på hur olika samfund som mottar statligt stöd gjort avsteg från grundläggande demokratiska principer och mänskliga rättigheter. Som exempel kan samfund som förvägrat kvinnor att ingå äktenskap utan manlig förmyndare eller att ta ut skilsmässa nämnas, samt frikyrkor som bedrivit omvändelseverksamhet.

Lagstiftning om införande av ett nytt demokrativillkor hade skapat förutsättningar för Myndigheten för stöd till trossamfund att enligt lag utkräva uppfyllda demokrativillkor vid stöd till trossamfunden. Myndigheten hade även haft möjlighet att utkräva återbetalning av verksamheter som inte uppfyller kraven. Tillbakadragandet av propositionen gör att trossamfund som inte lever upp till demokratiska principer och mänskliga rättigheter kan fortsätta uppbära statsbidrag. Ännu är det oklart när en ny lagstiftning kommer på plats. Regeringens senfärdighet i frågan skadar förtroendet för trossamfunden och hämmar möjligheterna att vidta åtgärder mot radikalisering, våldsbejakande extremism, inskränkningar av mänskliga rättigheter och motverkande av en demokratisk utveckling.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga socialminister Jakob Forssmed: 

 

Vad avser ministern att göra för att stoppa utbetalningen av statsbidrag till trossamfund som inte lever upp till samhällets demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter?

Svar på skriftlig fråga 2022/23:494 besvarad av Socialminister Jakob Forssmed (KD)


Svar på fråga 2022/23:494 av Lawen Redar (S)
Statsbidrag till trossamfund som inte lever upp till samhällets demokratiska värderingar

Lawen Redar har frågat mig vad jag avser att göra för att stoppa utbetalningen av statsbidrag till trossamfund som inte lever upp till samhällets demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter.

Det är avgörande för legitimiteten för statens stöd till trossamfunden att medel går till trossamfund som bidrar till att upprätthålla och stärka det svenska civilsamhället och demokratin. Nuvarande reglering på området bör tydliggöras så att Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) ges bättre verktyg för att kunna stoppa felaktiga utbetalningar och återkräva bidrag som har betalats ut felaktigt.

För att kunna åstadkomma detta krävs en ny lagstiftning för statens stöd till trossamfunden. Regeringen har beslutat att återkalla den tidigare regeringens proposition om införande av nya demokrativillkor för statligt stöd till civilsamhället.

Vi har haft ett sakråd med representanter från civilsamhället och lyssnat in de synpunkter som fanns på det återkallade förslaget. Ett förslag till en ny lagstiftning bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Det är fortsatt prioriterat att säkerställa att medel inte går till organisationer och föreningar som främjar extremism, undergräver demokratin eller agerar i strid med samhällets grundläggande värderingar.

Stockholm den 5 april 2023

Jakob Forssmed

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.