Statsbidrag till radikala grupper

Skriftlig fråga 2020/21:564 av Markus Wiechel (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-18
Överlämnad
2020-11-18
Anmäld
2020-11-19
Svarsdatum
2020-11-25
Sista svarsdatum
2020-11-25
Besvarad
2020-11-25

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

 

Få har kunnat undkomma den hätska krigsretoriken gentemot Armenien i allmänhet och armenier i synnerhet från Azerbajdzjan och Turkiet. I takt med att de båda skurkstaterna har drivit på för att tillsammans med syriska jihadister erövra landområden som bebos av armenier har propagandan från dessa också ökat, och när armenier manat till fred har dessa i stället manat till krig och död. Efter många veckors våldsamheter som resulterat i såväl begångna krigsbrott som annan förödelse mynnade konflikten ut i en humanitär katastrof, främst för den inhemska armeniska befolkningen i republiken Artsakh.

I diverse manifestationer har vi sett hur den etnofascistiska turkiska gruppen Grå vargarna har deltagit samt aktivt manat till våld mot armenierna. I den franska staden Lyon vandaliserades ett folkmordsmonument av anhängare till den franska grenen av Grå vargarna och en mobb gick på gatorna och skanderade: ”Vi letar efter er armenier!” Detta ledde till att Frankrike äntligen valde att bannlysa gruppen, en åtgärd som glädjande nog också diskuteras i Tyskland.

De proturkiska Grå vargarna är öppet antidemokratiska och förordar våld mot alla som anses som fientliga mot Turkiet. Gruppen är ansvarig för åtskilliga våldshandlingar och politiska mord samt aktioner mot olika minoriteter såsom kurder och armenier. Organisationen verkar även i Sverige och har på senare tid visat sig delta vid manifestationer genomförda av azerer i Sverige. Vi har sett liknande tendenser förr. I april 2016 höll de en manifestation på Sergels torg i Stockholm. Då uppmärksammades det att viceordföranden för det närstående turkiska riksförbundet skanderade ”Död åt armeniska hundarna!” medan deltagarna applåderade.

Särskilt i tider som dessa blir det också enklare att se vilka unkna värderingar som döljer sig bakom olika organisationer som är verksamma i Sverige. En av de organisationer som i dag får statsbidrag (380 000 kronor från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor under 2020) och som undertecknad talar om är Azerbajdzjanska Riksförbundet, vars täta band till extremisterna i Grå vargarna är lätta att se. En styrelseledamot i detta riksförbund har ertappats med att återkommande göra Grå vargarnas symbol och har dessutom delat en bild där Armenien är utraderat och Cypern, norra Irak och Syrien är turkiska områden.

Det råder inget tvivel om att organisationer som det turkiska eller azerbajdzjanska riksförbundet inte delar fundamentala värden som vi värnar i Sverige. Likaså ertappas organisationerna återkommande med täta kontakter med diverse extremister.

Mot bakgrund av detta vill jag fråga kultur- och demokratiminister Amanda Lind:

 

Avser ministern att ta initiativ till att se över möjligheten att noggrannare kontrollera utbetalningar till olika organisationer alternativt göra det möjligt att begära en återbetalning, eller är ministern nöjd med dagens regelverk?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:564 besvarad av Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP)

Svar på fråga 2020/21:564 av Markus Wiechel (SD)
Statsbidrag till radikala grupper

Markus Wiechel har frågat mig om jag avser att ta initiativ till att se över möjligheten att noggrannare kontrollera utbetalningar av bidrag till olika civilsamhällesorganisationer alternativt göra det möjligt att begära en återbetalning, eller om jag är nöjd med dagens regelverk.

Låt mig slå fast att statsbidrag inte ska gå till några organisationer som agerar i strid mot samhällets grundläggande värderingar, så som de uttrycks i regeringsformen och i de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter. Det handlar inte bara om att dessa organisationer inte ska få bidrag utan även att det riskerar att urholka trovärdigheten för hela stödsystemet. Ett starkt och självständigt civilsamhälle är centralt i vår demokrati.

Eftersom det fortfarande dyker upp exempel på att extrema organisationer får statliga bidrag så är jag inte nöjd. Det är skälet till att regeringen har prioriterat en översyn av demokrativillkoret i de förordningar som reglerar bidrag till civilsamhällesorganisationer.

Regeringen tillsatte i mars 2018 en utredning för att se över demokrativillkoren i syfte att få fram ett förtydligat, rättssäkert och enhetligt demokrativillkor i den statliga bidragsgivningen. Betänkandet som överlämnades till regeringen i mars 2019 innehåller förslag till ett förtydligat och enhetligt demokrativillkor för den statliga bidragsgivningen till civilsamhällets organisationer.

Under beredningen av betänkandet har ett behov av att analysera frågor om personuppgiftsbehandling och sekretess i ärenden om stöd till det civila samhället konstaterats. Vidare har Säkerhetspolisen lyft fram att det bör inrättas ett kunskapscentrum med kompetens om aktörer, våldsbejakande extremism och antidemokratiska miljöer som kan bistå myndigheter med att göra fördjupade granskningar. Därför har regeringen även beslutat om direktiv till en utredning som bland annat ska analysera och ta ställning till inrättande av en stödfunktion som ska kunna bistå vid en fördjupad granskning av en bidragssökande organisation eller annan offentligt finansierad verksamhet.

Regeringen har genomfört flera olika insatser parallellt med processen för ett nytt demokrativillkor. Bland annat har Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor fr.o.m. 2020 fått ökade medel till sitt förvaltningsanslag i syfte att stärka bidragshanteringen. Detta har underlättat för myndigheten att tillämpa befintligt demokrativillkor.

Min målsättning är att en ny lagstiftning ska vara på plats under mandatperioden.

Stockholm den 25 november 2020

Amanda Lind

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.