Till innehåll på sidan

statsbidrag till asylsökande grundskoleelever

Skriftlig fråga 2002/03:1365 av Lundberg, Inger (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2003-09-08
Anmäld
2003-09-16
Besvarad
2003-09-17
Svar anmält
2003-09-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 8 september

Fråga 2002/03:1365

av Inger Lundberg (s) till statsrådet Jan O Karlsson om statsbidrag till asylsökande grundskoleelever

Laxå kommun tillhör de kommuner som har den mest omfattande asylmottagningen i förhållande till befolkningen. Det innebär också att kommunen tar emot ett förhållandevis stort antal asylsökande grundskolebarn i sina skolor. Kommunen har på ett förtjänstfullt sätt lyckats integrera de asylsökande barnen i sina grundskolor.

Genom att antalet asylsökande barn är så stort att kommunen tvingas öka antalet elevgrupper väsentligt för att kunna ta emot barnen är kostnaderna för varje enskilt barn minst lika höga som kostnaderna för de barn som är mantalsskrivna i kommunen. Kostnaderna för de asylsökande är ett statligt ansvar. Laxå kommun ersätts med 48 300 kr per barn och år i grundskolan, medan kommunens kostnad för ett enskilt barn uppgår till 55 000 kr i årskurs 1@6 och 59 000 kr i årskurs 7@9. Som framgår ovan kan inte Laxå kommun tillämpa ett marginalkostnadsresonemang när man beräknar kostnaden för ett asylsökande barn i grundskolan, utan har att räkna med att kostnaden slår ut helt och fullt. Totalt räknar kommunen med att merkostnaderna för de asylsökande barnen i grundskolan uppgår till cirka en halv miljon om året. Kommunen har därför ansökt om ökat schablonbidrag från Migrationsverket, men fått avslag på ansökan.

För att lösa de ekonomiska problemen överväger kommunen nu att hitta en särlösning för de asylsökande barnen så att kostnaderna för deras utbildning täcks av statsbidraget. Jag kan ha förståelse för att en kommun, som jagar varje krona, agerar så när staten inte tar sitt ansvar, men finner det rimligare att staten redan nu markerar att man är beredd att ta det fulla ekonomiska ansvaret för skolverksamheten i det fåtal mindre kommuner som i likhet med Laxå inte täcker sina kostnader för sylsökandes skolgång inom ramen för statsbidraget.

Jag vill fråga statsrådet Karlsson om han är beredd att tillse att kommuner som Laxå får sina kostnader för asylsökande skolbarn täckta fullt ut.

Svar på skriftlig fråga 2002/03:1365 besvarad av

den 17 september

Svar på fråga 2002/03:1365 om statsbidrag till asylsökande grundskoleelever

Tf. utrikesminister Jan O Karlsson

Inger Lundberg har frågat mig om jag är beredd att vidta några åtgärder för att kommuner ska få full kostnadstäckning för asylsökande barns skolgång.

Regeringen föreslog i proposition (2000/01:115) Asylsökande barns skolgång m.m. att asylsökande barn och unga skulle ha rätt till utbildning, förskola och skolbarnomsorg på i princip samma villkor som barn bosatta i Sverige. Reformen trädde i kraft den 1 januari 2002.

Inger Lundberg redovisar i sin fråga att kostnaderna per grundskoleplats i Laxå kommun ligger högre än den ersättningsschablon som staten betalar ut för asylsökande barn.

Den statliga ersättningen till kommunerna regleras i förordningen (2002:1118) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. Statlig ersättning lämnas med ett bestämt schablonbelopp per elev och år. Beloppet varierar beroende på vilken skolform det gäller och är baserat på av Skolverket beräknade genomsnittliga kostnader i landet. Schablonen förväntas täcka de totala kostnaderna med undantag för skollokaler. I de fall en kommun eller ett landsting har kostnader för elever med särskilt behov av stöd eller andra extraordinära kostnader för skolverksamhet får Migrationsverket efter särskild prövning betala ersättning för dessa kostnader.

Det har nu gått cirka ett och ett halvt år sedan reformen infördes och regeringen avser att inom kort initiera en särskild uppföljning av de asylsökande barnens skolgång. Som en del i uppföljningen ska även den statliga ersättningen till kommunerna belysas.

Jag är väl medveten om de ekonomiska konsekvenserna för kommuner med ett stort antal asylsökande barn. Jag fortsätter därför att noga följa effekterna av reformen för asylsökande barns skolgång och avser att återkomma i denna fråga.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.