Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

statligt företagsstöd

Skriftlig fråga 2001/02:1081 av Strömbom, Inger (kd)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2002-04-19
Anmäld
2002-04-23
Besvarad
2002-04-24

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 19 april

Fråga 2001/02:1081

 av Inger Strömbom (kd) till statsrådet Ulrica Messing om statligt företagsstöd

EU:s regler för företagsstöd ger utrymme för omfattande statliga bidrag till enskilda företag. Ett exempel är Tyskland, där enligt uppgift ett stort företag kan få upp till 35 % statsstöd för investeringar. Detta tillämpas nu i byggandet av en ny massaindustrianläggning.

Statliga stöd snedvrider konkurrensen. Svensk massaindustri ska tävla på samma marknad som den nya tyska massafabriken som tack vare stödet får en konkurrensfördel.

Hur avser statsrådet att verka för att det statsstöd som påverkar konkurrenssituationen för industrin på den gemensamma marknaden ska elimineras för nuvarande och tillkommande medlemsstater i EU?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:1081 besvarad av

den 24 april

Svar på fråga 2001/02:1081 om statligt företagsstöd

Statsrådet Ulrica Messing

Inger Strömbom har ställt en fråga till mig om konkurrenssituationen för industrin inom EU och dess blivande medlemsländer. Hon undrar hur jag tänker arbeta för att statsstöd som snedvrider konkurrensen ska undanröjas.

Låt mig först kommentera det exempel som Inger Strömbom lyfter fram. Det handlar om ett påstått investeringsstöd vid byggandet av en ny massaindustrianläggning i Tyskland. På mig låter det som ett fall där stöd kan lämnas inom ramen för EG-reglerna rörande regionala ändamål.

Innan jag kommer in på själva huvudfrågan vill jag säga att regeringen självklart är för ökad industriell konkurrens inom EU. Vi är emot sådana statliga företagsstöd som försvårar andra länders eller företags möjligheter att utvecklas. Dålig konkurrens drabbar i slutändan arbetstagarna och konsumenterna inom EU.

I EU-sammanhang har Sverige förordat minskade statsstöd generellt. Vi har även betonat vikten av mer återhållsamma regler när det gäller stora regionala investeringsprojekt. Det kan här nämnas att kommissionen nyligen beslutat om striktare bestämmelser för stora investeringsstöd @ bestämmelser som kommer att gälla fullt ut fr.o.m. 2004.

För den framtida utvecklingen av EG:s regionalstödsregler vill regeringen att riskerna för olämplig påverkan på konkurrensen minskas. Det är något som kan ske genom att statsstödsområdenas geografiska omfattning minskas. Men även genom att reglerna utformas så att investeringsstöd i första hand ges till små och medelstora företag.

Det är däremot vare sig önskvärt eller troligt att vi kommer att se en utveckling där statsstöden för exempelvis regional utjämning försvinner. Stöden är inte minst en viktig del av EU:s gemensamma regional- och strukturpolitik. En politik som i sin tur är unionens viktigaste instrument för att minska obalanserna och skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan regioner. Genom statliga stödåtgärder @ bl.a. riktade till företag @ ökar sannolikheten för en snabbare ekonomisk och social utveckling i regioner som släpar efter.

Låt mig slutligen påminna om att det är kommissionen som har den tyngsta rollen i utformningen av den framtida politiken för statligt stöd. Från svensk sida kommer vi därför att i lämpliga former, och med hjälp av likasinnade medlemsländer, försöka påverka kommissionen i den riktning som jag här redogjort för.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.