statistiklunderlag för gymnasiebidraget till friskolor
Skriftlig fråga 2000/01:1302 av Hagen, Catharina (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-05-29
- Anmäld
- 2001-06-06
- Besvarad
- 2001-06-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 28 maj
Fråga 2000/01:1302
av Catharina Hagen (m) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om statistikunderlag för gymnasiebidraget till friskolorFriskolor på gymnasienivå har rätt till ett schablonbelopp som beräknas utifrån mediankostnaden för gymnasieelever i Sverige på motsvarande program. Mediankostnaden bygger på uppgifter från SCB. Underlaget har dock mycket stora brister. Exempel på dessa är:
1.Beräkningsmetoderna skiljer sig åt markant mellan olika kommuner. Så rapporteras t.ex. den årliga lokalkostnaden per gymnasieelev 1998 till drygt 8 000 kr i Malmö och 3 000 kr i Stockholm.
2.Stora bortfall i rapporteringen, vilket kan resultera i avsevärda skillnader i mediankostnader per elev och år.
3.Eftersläpning i förhållande till bidragsschablonen, vilket ofta torde ge för låga värden.
4.Extra anslag som går till kommunals skolor hamnar ofta utanför statistiken.
Om man ska ge kommunerna rätt att dra av 5 % från schablonbidragen är det nödvändigt att schablonbidragen avspeglar verkligheten bättre. Mot denna bakgrund frågar jag därför skolministern:
Vad avser skolministern vidta för åtgärder för att förbättra statistikunderlaget vid inrapporteringen av skolkostnader till Skolverket?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1302 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1302 om statistikunderlag för gymnasiebidraget till friskolor
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Catharina Hagen har frågat vad jag avser att vidta för åtgärder för att förbättra statistikunderlaget vid inrapporteringen av skolkostnader till Skolverket.
Skollagens bestämmelser om bidrag till fristående gymnasieskolor innebär att elevens hemkommun och den fristående gymnasieskolan i första hand ska komma överens om bidragets storlek. Om man inte kommer överens, ska kommunen betala det belopp som regeringen föreskrivit.
Catharina Hagen säger att det är nödvändigt att förbättra statistikunderlaget, om man ska ge kommunerna rätt att dra av 5 % från schablonbidragen.
Det faktum att de inrapporterade kostnaderna i extremfall kan variera kraftigt, påverkar inte de schablonbelopp som regeringen fastställer, eftersom utgångspunkten är medianvärden och inte medelvärden.
Jag instämmer i uppfattningen att en högre svarsfrekvens till SCB är önskvärd och att bortfallet således bör minska. De kostnadsuppgifter som SCB infordrar i detta sammanhang har dock den karaktären att de inte alltid kan hämtas direkt ur kommunernas redovisningssystem.
Samtidigt vill jag understryka att även om bortfallet kan synas stort, så täcker svarsunderlaget 65 % av rikets elever.
När det gäller frågan om eftersläpningen mellan bidragsgrundande år och bidragsår, vill jag framhålla att tiden mellan uppgiftsinsamling och fastställande av bidragsbelopp har kortats med ett halvår. Detta skedde i och med att riksdagen, efter regeringens förslag i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop. 1998/99:110) beslutade att ändra bidragsåret för fristående gymnasieskolor från läsår till kalenderår. Vid beräkningen av schablonbeloppen sker dessutom en uppräkning med skolindex.
Tanken att kommunerna ska få rätt att reducera schablonbeloppet med 5 % finns som ett förslag i betänkandet Fristående gymnasieskolor @ hot eller tillgång? (SOU 2001:12). Detta betänkande remissbehandlas för närvarande. Det är därför för tidigt att nu ta ställning till förslaget.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.