Staten som indrivare av oskäliga räntor
Skriftlig fråga 2012/13:512 av Löfstrand, Johan (S)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2013-05-16
- Anmäld
- 2013-05-16
- Besvarad
- 2013-05-22
- Svar anmält
- 2013-05-22
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 16 maj
Fråga
2012/13:512 Staten som indrivare av oskäliga räntor
av Johan Löfstrand (S)
till statsrådet Birgitta Ohlsson (FP)
Skuldsättningen i Sverige ökar. Fler och fler tar lån och får avbetalningar som gör att vardagsekonomin blir svår att få i balans. Det handlar om sms-lån och om avbetalningar på inte bara bil och tv utan även på hushållsmaskiner och vardagsprodukter.
Många av dessa skulder säljs sedan vidare till olika finansbolag. De nya ägarna av skulden lägger sedan på en mycket hög ränta. Här blir den skuldsatte ännu mer skuldsatt, och flera människor tvingas ta nya lån för att kunna betala av sina gamla.
När skulden blir för hög, och den skuldsatte inte klarar av att göra avbetalningar, hamnar skulden hos Kronofogdemyndigheten. I det läget är det ofta så att kapitalbeloppet sedan länge är betalat, men ränteskulden återstår. Finansbolagen tjänar stora pengar på att det är lätt att skuldsätta sig och på att det inte finns något tak på hur hög ränta som får tas ut. I slutändan är det staten, genom Kronofogdemyndigheten, som blir ansvarig för att driva in ränteskulden hos dem som drabbas.
Här skulle staten kunna agera så att man endast bidrar till att driva in skulder som har en rimlig räntenivå, i stället för som det är i dag, då staten agerar indrivare åt giriga finansbolag.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga statsrådet hur hon ser på frågan.
Svar på skriftlig fråga 2012/13:512 besvarad av Justitieminister Beatrice Ask
Svar på fråga
2012/13:512 Staten som indrivare av oskäliga räntor
Justitieminister Beatrice Ask
Johan Löfstrand har frågat statsrådet Birgitta Ohlsson hur hon ser på frågan om staten endast skulle kunna bidra till att driva in skulder som har en rimlig räntenivå.
Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Redan i dag finns regler för att komma till rätta med oskäliga räntevillkor. Rätt utnyttjade innebär dessa att en konsument, oavsett om han eller hon är föremål för indrivning, inte ska behöva betala mer än vad som är skäligt.
Frågan om räntetak vid indrivning övervägdes av 2007 års insolvensutredning. I delbetänkandet Vägen tillbaka för överskuldsatta (SOU 2008:82) konstaterade utredaren att ett sådant räntetak bland annat skulle utgöra ett omfattande ingrepp i avtalsfriheten och kunna utgöra ett incitament för konsumenten att inte göra rätt för sig. Utredaren bedömde att regler om räntetak vid indrivning inte bör införas, utan att andra åtgärder i stället bör vidtas för att komma till rätta med överskuldsättningsproblematiken. Jag instämmer i denna bedömning.
Regeringen har tillsatt två utredningar som ska utreda hur överskuldsättning kan motverkas och hur samhället kan underlätta för överskuldsatta att komma på fötter igen. Resultatet ska presenteras i höst. Under våren har Justitiedepartementet och Finansdepartementet också remitterat var sin departementspromemoria med lagförslag som är avsedda att skärpa tillsynen och kraven på företag som lånar ut pengar till konsumenter, till exempel sms-låneföretag. Härutöver kan konstateras att det på myndighetsnivå bedrivs ett omfattande arbete för att minska problemen med överskuldsättning.
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.