Stärkt patienträtt i digitaliseringsstrategin
Skriftlig fråga 2016/17:447 av Cecilia Widegren (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-12-05
- Överlämnad
- 2016-12-06
- Anmäld
- 2016-12-07
- Svarsdatum
- 2016-12-14
- Sista svarsdatum
- 2016-12-14
- Besvarad
- 2016-12-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Peter Eriksson (MP)
Digitalisering av vård och omsorg är en av nycklarna till bättre kvalitet i välfärden. När regeringen och statsrådet Peter Eriksson nu förbereder nästa steg av alliansregeringens digitaliseringsstrategi är det viktigt att ha e-hälsa i fokus.
Patientdatalagen garanterar sedan 2008 patienters integritet. Tillämpningen av densamma lämnar dock mer att önska, då det bland annat varnas för att vårdgivares och omsorgstagares strikta tolkning av integritetsskyddet medför att patientsäkerheten hotas, då viktig information inte kan överföras mellan vårdgivare.
Nästa digitaliseringsstrategi från regeringen borde även omfatta hur detta nu ska förändras så att patienten inte kommer i kläm, att patientsäkerheten inte riskeras och att det möjliggörs för välfärdens aktörer att bättre stärka kvaliteten för den enskilde.
I dagsläget kan informationen delas med patientens samtycke, men det sker inte i tillräcklig utsträckning. Oavsett om det är en begränsning till följd av integritetsskydd eller bara en tolkning vårdgivare eller omsorgsgivare gör försvårar det övergripande godkännande för informationsdelning, vilket i sin tur försvårar utvecklingen av system som går över huvudmanna- och/eller vårdgränser.
Personuppgiftslagen begränsar även starkt möjligheterna att använda journaldata för forskning och verksamhetsutveckling.
Dessutom är det så illa att många patienter tror att deras information redan i dag delas mellan olika aktörer i hälso- och sjukvården och omsorgen. Man räknar helt enkelt med att vårdgivare sköter vårdkedjan i dess helhet.
Digitaliseringsstrategin bör även inkludera information till medborgarna för att digitaliseringen i sig ska lyckas bättre.
Digitaliseringsstrategin bör även inkludera en genomtänkt avvägning mellan hur patienters rätt till integritetsskydd och vårdens behov av relevant information ska balanseras. Regeringen behöver agera, nu, för att säkerställa både integritetsskyddet och möjligheten för vårdgivare och omsorgstagare att erbjuda vård och omsorg baserad på all nödvändig information.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga ansvarigt statsråd för digitalisering, Peter Eriksson (MP):
Vilka konkreta åtgärder avser statsrådet Eriksson att vidta för att den enskildes rätt till bättre delning av information mellan vård- och omsorgsgivare bättre ska komma till stånd och därmed stärka kvaliteten i välfärden i den kommande digitaliseringsstrategin?
Svar på skriftlig fråga 2016/17:447 besvarad av Statsrådet Gabriel Wikström (S)
Dnr S2016/07546/FS | ||
Socialdepartementet |
Folkhälso-, sjukvårds- och idrottsministern |
Till riksdagen
Svar på fråga 2016/17:447 av Cecilia Widegren (M) Stärkt patienträtt i digitaliseringsstrategin
Cecilia Widegren har frågat bostads- och digitaliseringsministern vilka konkreta åtgärder han avser att vidta för att den enskildes rätt till bättre delning av information mellan vård- och omsorgsgivare bättre ska komma till stånd och därmed stärka kvaliteten i välfärden i den kommande digitaliseringsstrategin? Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.
Inledningsvis vill jag påpeka att ansvaret för sektorsvisa frågor inom regeringens digitaliseringsarbete främst ligger på respektive departement. Svaret på denna fråga berör således sakfrågan i sig och inte digitaliseringsstrategin specifikt.
Hälso- och sjukvården har sedan länge integrerat it-stöd av olika slag i det dagliga arbetet. I princip alla patientjournaler är elektroniska och 98 procent av alla recept hanteras elektroniskt. I olika undersökningar kritiseras dock hälso- och sjukvårdens it-stöd. Det handlar bl.a. om låg användarvänlighet, att det finns många parallella system och att kompatibiliteten dem emellan är bristfällig.
Som ett led i arbetet med att komma till rätta med problemen har regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) enats om en vision för e-hälsoarbetet som säger att till 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd. En särskilt utpekad målgrupp i visionen är givetvis patienterna.
Frågor om hantering av och tillgång till relevant information lyfts även upp som ett av tre utvecklingsområden i överenskommelsen mellan regeringen och SKL om stöd till bättre resursutnyttjande i hälso- och sjukvården, den s.k. professionsmiljarden. Fler landsting har angett att man använder medel från professionsmiljarden till viktiga it-investeringar.
Informationsöverföring är kopplat till så kallad teknisk interoperabilitet, att system kan kommunicera med varandra för att föra över information. Men om inte också informationen uttrycks på samma sätt är den tekniska interoperabliliteten av begränsat värde. Därför är också den semantiska interoperabiliteten av stor vikt. Där har Socialstyrelsen sedan ett antal år ett uttalat ansvar för att tillhandahålla begrepp, termer och klassifikationer inom sitt verksamhetsområde. Myndigheten såg under 2016 över arbetet på detta område och lämnade förslag till regeringen i augusti som för närvarande bereds i Regeringskansliet.
Ytterligare en insats som jag önskar framhålla är det arbete som regeringen gör med den nationella läkemedelslistan. Det övergripande syftet med detta arbete är att yrkesutövare som ordinerar läkemedel, samt vissa andra yrkesutövare som deltar i patientens vård, ska få direktåtkomst till fullständiga uppgifter om patientens ordinerade och uthämtade läkemedel. Kopplat till detta arbete har regeringen gett Läkemedelsverket och Socialstyrelsen i uppdrag att se över vilka författningsändringar som krävs för att elektronisk förskrivning ska bli huvudregel och andra förskrivningssätt bara få användas i angivna undantagssituationer.
Sammantaget ser jag att regeringen redan i dag gör insatser som alla syftar till att underlätta informationshanteringen inom hälso- och sjukvården vilket i slutändan kommer bli till nytta för patienten.
Stockholm den 14 december 2016
Gabriel Wikström
Intressenter
Frågeställare
Ställd till
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.