Stämpelskatten inom sjöfarten
Skriftlig fråga 2019/20:792 av Anders Hansson (M)
Frågan är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2020-01-22
- Överlämnad
- 2020-01-22
- Anmäld
- 2020-01-23
- Sista svarsdatum
- 2020-01-29
- Svarsdatum
- 2020-02-05
- Besvarad
- 2020-02-05
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Finansminister Magdalena Andersson (S)
Inom svensk sjöfart hanteras stora mängder gods till ett stort värde. Den internationella konkurrensen gör att alla extra utgifter för ett rederi blir tydliga nackdelar i denna konkurrens.
I Sverige har vi en stämpelskatt på pantbrev. Vid utfärdande av pantbrev utgår en särskild stämpelskatt på 0,4 procent av beloppet. I och med att fartygsbyggande ofta innebär investeringar om många hundra miljoner och i flera fall miljardbelopp resulterar denna stämpelskatt i ökade kostnader. De flesta andra länder har helt avvecklat stämpelskatten eller satt denna till ett fast belopp liknande en fast stämpelavgift.
Mellan 2014 och 2018 inkom i stämpelskatt ca 4,1 miljoner årligen. Således förvisso inget högt belopp, men alltjämt en konkurrensnackdel för svenska rederier som gör investeringar i nya fartyg, moderniseringar eller ny miljöteknik.
Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:
Har ministern för avsikt att tillsätta en utredning för skattens avvecklande eller verka för att stämpelskatten omvandlas till en mer förutsägbar och mindre kostsam stämpelavgift till gagn för svensk sjöfart?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:792 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fi2020/00244
/S1
Finansdepartementet
Finansministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:792 av Anders Hansson (M)
Stämpelskatten inom sjöfarten
Anders Hansson har frågat mig om jag har för avsikt att tillsätta en utredning för skattens avvecklande eller verka för att stämpelskatten omvandlas till en mer förutsägbar och mindre kostsam stämpelavgift till gagn för svensk sjöfart.
I syfte att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrenskraftiga villkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa infördes tonnagebeskattning från och med 2017. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att vi har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen. En sådan utvärdering och uppföljning bör göras när systemet har varit i kraft några år.
Införandet av systemet med tonnagebeskattning innebar en stor förändring av systemet för beskattning av svensk sjöfart. Eventuella överväganden kring ändringar av stämpelskatten för fartygsinteckningar bör ske med beaktande av vad utvärderingen av denna reform utvisar.
Stockholm den 5 februari 2020
Magdalena Andersson
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.