Stämpelskatt på fartyg

Skriftlig fråga 2019/20:667 av Jimmy Ståhl (SD)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2019-12-18
Överlämnad
2019-12-19
Anmäld
2019-12-20
Sista svarsdatum
2020-01-02
Svarsdatum
2020-01-08
Besvarad
2020-01-08

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Finansminister Magdalena Andersson (S)

 

Regeringen talar sig varm för en överflyttning av gods från väg till järnväg och sjöfart, men mycket lite händer. Vi vet att järnvägen mer eller mindre har nått sitt kapacitetstak på flera sträckor, och kommande järnvägsunderhåll kommer att försämra möjligheterna att frakta gods på tåg. På sjösidan finns outnyttjad kapacitet, men det sker ingen större överflyttning från väg till sjöfart. För att få fart på överflyttningen måste sjöfarten vara mer konkurrenskraftig, och det finns flera möjligheter att nå dit. Farledsavgifter är mycket betungande och bör tas bort för att transportkostnaderna till sjöss ska bli mer konkurrenskraftiga. Tonnageskatten är positiv men behöver utökas. 

Svensk sjöfart har haft en positiv utveckling och ökat något, men nu pendlar siffrorna upp och ned med antalet svenskflaggade fartyg. För att få fart på inflaggning av svenska fartyg finns några lågt hängande frukter; en av dem är stämpelskatten. Staten får inte in en krona på stämpelskatter om inte fartyg flaggar svenskt. Med de regler som finns i dag kan fartyg lika gärna vara utlandsflaggade, vilket försvårar för svenska sjömän att få jobb. Som ministern säkert vet genereras tre till fyra arbeten i land för varje anställd ombord. Försvaret har också ett intresse av att antalet svenskflaggade fartyg ökar för att höja försvarsberedskapen vid händelse av krig, då man kan nyttja dessa fartyg för att transportera materiel och trupper.

Om vi återgår till stämpelskatten så är detta en skatt som blir en inkomst för staten först när ett fartyg flaggar svenskt. För redarna är stämpelskatten en omotiverad utgift som inte ger något mervärde. Om stämpelskatten tas bort ökar incitamentet för redarna att flagga in fler fartyg till Sverige.

Med anledning av detta vill jag fråga finansminister Magdalena Andersson:  

 

Kommer ministern och regeringen att arbeta för att fler rederier ska flagga in fler fartyg till Sverige genom att ta bort stämpelskatten och ersätta den med en administrativ självkostnadsavgift?

Svar på skriftlig fråga 2019/20:667 besvarad av Finansminister Magdalena Andersson (S)



Fi2019/

04305/S1

Finansdepartementet

Finansministern

Till riksdagen


Svar på fråga 2019/20:667 av Jimmy Ståhl (SD)
Stämpelskatt på fartyg

Jimmy Ståhl har frågat mig om jag kommer att arbeta för att fler rederier ska flagga in fler fartyg till Sverige genom att ta bort stämpelskatten på fartygsinteckningar och ersätta den med en administrativ självkostnadsavgift.

I syfte att ge svenska rederier i internationell trafik konkurrenskraftiga villkor som är likvärdiga med villkoren för rederier i jämförbara länder i Europa infördes tonnagebeskattning från och med 2017. En stärkt svensk sjöfart utgör ett viktigt verktyg för regeringens ambitioner att flytta allt fler långväga godstransporter från lastbil till tåg och sjöfart samt bidra till en minskad klimatpåverkan från transportsektorn. När systemet infördes (prop. 2015/16:127) uttalade regeringen att vi har för avsikt att följa upp och utvärdera effekterna av lagstiftningen. En sådan utvärdering och uppföljning bör göras när systemet har varit i kraft några år.

Införandet av systemet med tonnagebeskattning innebar en stor förändring av systemet för beskattning av svensk sjöfart. Eventuella överväganden kring ändringar av stämpelskatten för fartygsinteckningar bör ske med beaktande av vad utvärderingen av denna reform utvisar.

Stockholm den 8 januari 2020

Magdalena Andersson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.