Stadsplanering mot extremväder
Skriftlig fråga 2020/21:3439 av Mikael Eskilandersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-08-12
- Överlämnad
- 2021-08-13
- Anmäld
- 2021-08-17
- Svarsdatum
- 2021-08-27
- Sista svarsdatum
- 2021-08-27
- Besvarad
- 2021-08-27
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Statsrådet Märta Stenevi (MP)
De klimatvariationer som pågår och även drabbar Sverige orsakar problem som exempelvis översvämningar. Det finns behov av en mer samlad planering och åtgärder som skydd mot effekterna från extremväder.
FN:s klimatpanel IPCC:s klimatrapport presenterades den 9 augusti. Rapporten pekar på det flera forskare redan tidigare lyft fram, att pågående klimatförändringar leder till extremväder som skyfall, översvämningar, jordskred och bränder, vilket antas öka. Även Sverige påverkas av följderna av extremväder. Ett exempel är de höga vattenflöden och översvämningar som drabbade Östra Götaland och Svealand i maj 2021.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens geotekniska institut identifierade i juni 2021 tio nationella riskområden för ras, skred, erosion och översvämning. Även kommuner och regioner i andra områden är i behov av planering och åtgärder mot sådana effekter. Bättre möjligheter och stöd från riksnivå är något som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har efterlyst. De menar att för ett långsiktigt hållbart klimatanpassningsarbete behövs bättre och samordnade beslutsunderlag från staten samt att de ekonomiska bidragen för förebyggande åtgärder är otillräckliga.
Med anledning av detta vill jag fråga statsrådet Märta Stenevi:
Kommer statsrådet att agera för att förbättra möjligheter och stöd lokalt för förebyggande stadsplaneringsåtgärder mot exempelvis bränder och översvämning?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:3439 besvarad av Statsrådet Märta Stenevi (MP)
Svar på fråga 2020/21:3439 av Mikael Eskilandersson (SD)
Stadsplanering mot extremväder
Mikael Eskilandersson har frågat mig hur jag kommer att agera för att förbättra möjligheter och stöd lokalt för förebyggande stadsplaneringsåtgärder mot exempelvis bränder och översvämning.
Hur bebyggelse kan anpassas till ett förändrat klimat är en fråga av stor och växande betydelse. Den nationella strategin för klimatanpassning (prop. 2017/18:163) har tagits fram för att hålla ihop arbetet med anpassning till ett förändrat klimat. Regeringens mål är att utveckla ett långsiktigt hållbart och robust samhälle som aktivt möter klimatförändringar genom att minska sårbarheter och ta tillvara möjligheter.
I enlighet med strategin har Boverket fått i uppdrag att samordna det nationella klimatanpassningsarbetet för den byggda miljön. I uppdraget ingår att stödja kommunerna i deras arbete med klimatanpassning av den byggda miljön och bedriva kompetenshöjande insatser. Detta är särskilt viktigt eftersom kommunerna ansvarar för planering och byggande. På uppdrag av regeringen drivs också Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI. Centrumets roll är att vara en nod för kunskap om klimatanpassning och att vara en mötesplats för aktörer i samhället.
För kommuner med bebyggda områden som hotas av naturolycka, områden där marken har för låg stabilitet och behöver förstärkas eller områden som behöver skydd mot översvämning, finns möjlighet att söka statligt bidrag till förebyggande åtgärder. Stödet administreras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
För att skapa ett långsiktigt hållbart samhälle som klarar extremväder behöver natur- och grönområden i städer och tätorter utvecklas. Regeringen beslutade 2020 om ett stöd för gröna och trygga samhällen som innebär att kommuner och andra fastighetsägare kan söka stöd för att utveckla stadsgrönska och ekosystemtjänster samt för insatser som ökar trygghet i områden med socioekonomiska utmaningar. Boverket har tagit fram en metod och en vägledning om hur ekosystemtjänster och stadsgrönska kan tas tillvara och integreras i planering, byggande och förvaltning av den byggda miljön. Ett etappmål i det nationella miljömålssystemet innebär att en majoritet av kommunerna senast 2025 utnyttjar denna metod och vägledning.
Stockholm den 25 augusti 2021
Märta Stenevi
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.