Språkkrav
Skriftlig fråga 2020/21:1427 av Lars Andersson (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2021-01-22
- Överlämnad
- 2021-01-23
- Anmäld
- 2021-01-26
- Svarsdatum
- 2021-02-03
- Sista svarsdatum
- 2021-02-03
- Besvarad
- 2021-02-03
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
I samband med att Folkpartiet presenterade sitt integrationsprogram år 2002 föreslog partiet att acceptabla kunskaper i svenska skulle vara att krav för att erhålla svenskt medborgarskap.
Adekvata språkkunskaper borde vara en förutsättning för medborgarskap, då ett sådant omfattar såväl rättigheter som skyldigheter.
Redan år 1999 påpekade Medborgarskapskommittén i sitt slutbetänkande att krav på språkkunskaper fanns i 17 av 24 granskade länder. I dagsläget återfinns detta krav i samtliga nordiska länder utom Sverige.
Folkpartiets förslag kritiserades hårt. Socialdemokraterna ansåg att det var rasistiskt och skulle spela samhällets främlingsfientliga krafter rakt i händerna. Denna attityd hördes i många år från socialdemokratiskt håll. År 2008 anförde Morgan Johansson på sin blogg att kravet tjänade som en magnet för främlingsfientliga väljare till Folkpartiet. Detta blogginlägg är numera borttaget, gissningsvis av statsrådet Johansson själv, men som det populärt heter: Internet never forgets.
Den socialdemokratiska kritiken har fortsatt, och så sent som den 28 januari 2015 kallade Veronica Palm förslaget för mörkbrun hundvisselpolitik.
Hutlösa anklagelser mot oliktänkande har vi genom åren blivit vana vid från socialdemokratiskt håll; exempelvis har statsminister Stefan Löfven vid upprepade tillfällen felaktigt hävdat att Sverigedemokraterna är ett rasistiskt parti med nazistiska rötter. Naturligtvis sätter det sina spår hos hans ministrar, hur obehagligt, oförskämt och helt felaktigt det än må vara.
Sverigedemokraterna har under lång tid förespråkat språkkrav för de personer som ansöker om svenskt medborgarskap, glädjande nog verkar det som att denna logiska utgångspunkt till slut även kommer anammas av Sverige. Ironiskt nog kan det bli Socialdemokraterna som kommer lägga förslaget. Den 13 januari i år twittrade nämligen statsrådet Morgan Johansson: I ett samhälle finns både rättigheter och skyldigheter. Grundläggande kunskaper i svenska språket och om det svenska samhället är avgörande för integrationen.
Förslaget i sig ter sig relativt urvattnat, men är ett steg i rätt riktning.
Med anledning av ovanstående vill jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:
Mot bakgrund av den helomvändning som ministern gjort i frågan, har ministern för avsikt att faktiskt genomföra ett språkkrav, och kommer det att göras efter konsultation med samtliga riksdagspartier för att nå en bred uppgörelse i en så pass avgörande fråga för hela Sverige?
Svar på skriftlig fråga 2020/21:1427 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)
Svar på fråga 2020/21:1427 av Lars Andersson (SD)
Språkkrav
Lars Andersson har frågat mig om regeringen har för avsikt att faktiskt genomföra ett språkkrav för medborgarskap och om det kommer att göras efter konsultation med samtliga riksdagspartier.
Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centern och Liberalerna är överens om att stärka medborgarskapets status och främja ett inkluderande samhälle. Ett godkänt prov i svenska och i grundläggande samhällskunskap ska därför vara ett krav för medborgarskap i Sverige. Konkreta förslag med detta syfte lämnades i det delbetänkande som Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (USSMA) presenterade den 13 januari 2021. Förslagen har redan skickats på remiss och kommer att bli föremål för den vanliga berednings- och lagstiftningsprocessen.
När beredningen är klar, så kommer förslaget att lämnas till riksdagen, och förankras i vanlig ordning.
Stockholm den 3 februari 2021
Morgan Johansson
Intressenter
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.