Språkkrav för personal inom äldreomsorgen
Skriftlig fråga 2019/20:549 av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2019-12-05
- Överlämnad
- 2019-12-06
- Anmäld
- 2019-12-09
- Svarsdatum
- 2019-12-18
- Sista svarsdatum
- 2019-12-18
- Besvarad
- 2019-12-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
till Socialminister Lena Hallengren (S)
Den statliga myndigheten Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har tidigare pekat ut dåliga svenskkunskaper hos hemtjänstpersonal som ett riskområde som kan leda till kvalitetsproblem, felaktigt utförd omsorg och i slutändan vårdskador.
Att personalen kan förstå och göra sig förstådd på svenska språket är särskilt viktigt för äldre med demenssjukdomar eller nedsatt hörsel. Även anhöriga måste känna sig trygga med att kommunikationen fungerar. Personal inom äldreomsorgen och hemtjänsten ska vara certifierade i svenska språket nivå C1, vilket ska vara ett krav vid nyanställningar. Efter rapportering om stora språkförbistringar inom äldreomsorgen över hela landet behövs ett nationellt grepp för att komma till rätta med detta.
Med anledning av detta vill jag fråga socialminister Lena Hallengren:
Vad avser ministern att göra för att komma till rätta med de bristande språkkunskaperna inom äldreomsorgen?
Svar på skriftlig fråga 2019/20:549 besvarad av Socialminister Lena Hallengren (S)
S2019/
05121/FST
Socialdepartementet
Socialministern
Till riksdagen
Svar på fråga 2019/20:549 av Ann-Christine From Utterstedt (SD) Språkkrav för personal inom äldreomsorgen
Ann-Christine From Utterstedt har frågat mig vad jag avser att göra för att komma till rätta med de bristande språkkunskaperna inom äldreomsorgen.
Språkkunskaper och förmåga att kommunicera både muntligt och skriftligt är en grundförutsättning för att personalen ska kunna utföra arbetet inom äldreomsorgen på ett säkert sätt. Det är även centralt att personalen besitter rätt kompetens för sina arbetsuppgifter, för att äldre ska känna sig trygga med den vård och omsorg som ges. Det är också viktigt att anhöriga känner sig trygga med att kommunikationen fungerar.
Den största yrkesgruppen inom äldreomsorgen är undersköterskor. Regeringen gav år 2017 en särskild utredare uppdraget att se över hur yrket kan regleras. I utredningens betänkande Stärkt kompetens i vård och omsorg (SOU 2019:20) föreslogs en skyddad yrkestitel för yrkesgruppen. Utredningen gjorde också en kartläggning av undersköterskans arbetsuppgifter och kompetens. Kartläggningen uppmärksammade bl.a. verksamhetsföreträdarnas uppfattning om en utbredd förekomst av bristande språkkunskaperna hos yrkesgruppen.
I betänkandet föreslås att en reformerad gymnasieutbildning ska ligga till grund för reformen. Utredaren anser att en skyddad yrkestitel och en reformerad gymnasieutbildning kommer att bidra till en enhetlig kompetensnivå för undersköterskor, inklusive vad gäller skriftlig och muntlig kommunikation. Därmed bedömer utredningen att ökad kvalitet och säkerhet för den äldre kan uppnås i högre utsträckning än idag. Förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Regeringen har vidare den 29 augusti i år gett en särskild utredare i uppdrag att se över hur en fast omsorgskontakt kan införas inom äldreomsorgen, i syfte att öka tryggheten för brukare och deras anhöriga. En fast omsorgskontakt innebär att kvinnor och män som bor i ordinärt boende och har hemtjänst samt deras anhöriga får en viss namngiven person att vända sig till. I uppdraget ingår att utreda vilka kompetenskrav som ska gälla för att brukare ska vara trygga. Bland dessa kan nödvändiga språkkunskaper vara aktuella. Uppdraget ska redovisas senast den 1 oktober 2020.
Stockholm den 18 december 2019
Lena Hallengren
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.