Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

språkets betydelse i en demokrati

Skriftlig fråga 2001/02:357 av Stenmark, Rigmor (c)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2001-12-05
Anmäld
2001-12-11
Besvarad
2001-12-12

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 30 november

Fråga 2001/02:357

 av Rigmor Stenmark (c) till statsrådet Britta Lejon om språkets betydelse i en demokrati

Vilket språkbruk vi använder oss av i tal och skrift har stor betydelse. Det ger signaler ut i samhället som anammas av medborgarna. Inte minst har det betydelse för barn och ungdom som tar efter vad vuxna gör.

Jag skriver denna fråga av två anledningar. Dels utifrån det arbete som centerkvinnorna över hela landet gör. Vi besöker skolorna för att tala om språkets betydelse i kampen för att komma till rätta med det kränkande språket som främst drabbar flickor och kvinnor. Dels är det efter att jag har tagit del av demokratiministerns pressmeddelande med anledning av att de borgerliga partierna beslutade att lämna en lagrådsremiss för att få en prövning av lagtext om Sveriges indelning i län.

Många har reagerat väldigt skarpt på detta uttalande där ministern anklagar och uppmanar ledamöterna i riksdagens bostadsutskott att lämna "sandlådan" samt säger "att de boende i Heby blir en lekboll i händerna på effektsökande partier". Ministern påstår dessutom att lagförslaget är en "hafslag".

Detta uttalande av en i Sverige utnämnd demokratiminister väcker förstämning och olust. Uttalandet visar på en respektlös attityd till ledamöterna och till arbetet i Sveriges riksdag.

Min fråga till demokratiministern blir:

Ämnar ministern i fortsättningen inom sitt uppdrag bidra till ett språkbruk som ökar tilltron till de demokratiska institutionerna i Sverige?

Svar på skriftlig fråga 2001/02:357 besvarad av

den 12 december

Svar på fråga 2001/02:357 om språkets betydelse i en demokrati

Statsrådet Britta Lejon

Rigmor Stenmark har frågat mig om jag inom mitt uppdrag ämnar bidra till ett språkbruk som ökar tilltron till de demokratiska institutionerna i Sverige.

Det som föranlett frågan är enligt frågeställaren ett pressmeddelande från Justitiedepartementet i vilket jag kommenterar de borgerliga partiernas och miljöpartiets beslut att lämna en lagrådsremiss med förslag till en lag om Sveriges indelning i län. Jag beklagar om formuleringarna i pressmeddelandet väckt förstämning och olust.

Mitt sätt att ge uttryck för regeringens uppfattning har sin grund i det faktum att jag under lång tid engagerat mig i den uppmärksammade frågan om Hebys läns- och landstingstillhörighet. När det i våras stod klart att det fanns så starka skäl mot ett länsbyte att regeringen inte kunde bifalla kommunens ansökan redovisade jag utförligt regeringens skäl för detta beslut. De boende i Heby fick därmed ett tydligt och klart besked.

Det som nu skett är att bostadsutskottets majoritet i form av ett initiativärende och utan att följa normala förfaranden för beredning har hastat fram ett illa genomtänkt förslag. Lagrådet ansåg sig inte kunna tillstyrka förslaget, bl.a. därför att utskottet inte hade klargjort konsekvenserna av att kommunen till följd av förslaget kunde komma att tillhöra Uppsala län men Västmanlands läns landsting. Hela hanteringen av ärendet i utskottet är djupt olycklig, inte minst på grund av att den har väckt orealistiska förhoppningar hos den del av befolkningen i Heby som vill ha en ändrad läns- och landstingstillhörighet från år 2003.

Mot denna bakgrund skulle jag vilja återknyta till Rigmor Stenmarks fråga om hur vi kan öka tilltron till de demokratiska institutionerna. En grundläggande förutsättning för detta är enligt min uppfattning att vi som verkar inom de demokratiska institutionerna visar respekt för de medborgare vi företräder genom att hantera ärenden som påverkar deras vardag på ett noggrant och genomtänkt sätt. Det innebär bl.a. att besluten föregås av att behövliga upplysningar och yttranden inhämtas. Vidare bör den konstitutionella ansvarsuppdelning som råder mellan lagstiftande och lagtillämpande verksamhet respekteras. Det sätt på vilket bostadsutskottets majoritet valt att hantera Hebyfrågan anser jag inte främjar tilltron till de demokratiska institutionerna.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.