språkanalyser
Skriftlig fråga 1997/98:694 av Hoffmann, Ulla (v)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1998-04-30
- Anmäld
- 1998-05-04
- Besvarad
- 1998-05-11
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Statens invandrarverk och utlänningsnämnden använder sig vid sin ärendeprövning i många fall av s.k. språkanalyser. Syftet är att utreda vilket land som är den asylsökandes hemland. Många gånger är det inte den asylsökandes modersmål utan ett inlärt andraspråk som analyseras. Metoden har av professorerna i afrikanska språk respektive tvåspråkighetsforskning, Tore Jansson och Kenneth Hyltenstam utdömts som inte bara otillförlitliga utan som rent charlataneri. Invandrarverket framhärdar dock i sitt försvar för denna verksamhet. Nu är avsikten att denna del av Invandrarverket skall bolagiseras, något som torde leda till minskad insyn i verksamheten.
Min fråga till statsrådet blir därför:
Vilka åtgärder avser regeringen vidta för att Invandrarverkets och Utlänningsnämndens fortsatta användande av språkanalyser skall upphöra?
Svar på skriftlig fråga 1997/98:694 besvarad av , ()
- Statsrådet Pierre Schori
Ulla Hoffmann har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser vidta för att Invandrarverkets och Utlänningsnämndens fortsatta användande av språkanalyser skall upphöra.
De språkanalyser Ulla Hoffmann avser har till syfte att utröna från vilket land en person kommer. Detta kan ske genom att bl.a. analysera det språk en person talar. På så sätt kan man exempelvis fastställa om en arabisktalande asylsökande härstammar från Egypten eller Marocko. Invandrarverket har sedan år 1992 använt språkanalyser i ca 10 000 fall. I det övervägande antalet fall rör det sig om en analys av personens modersmål. I ett mindre antal fall har det rört sig om en analys av ett s.k. andraspråk. Detta har skett beträffande omkring 400 personer som talat engelska utan att ha detta språk som sitt modersmål. Anledningen har då varit att den asylsökande själv valt att inte tala sitt modersmål. I något enstaka fall har modersmålet varit så sällsynt att det inte funnits tillgång till expertis i Sverige. Det måste i det här sammanhanget framhållas att resultatet från en språkanalys endast är en av flera omständigheter som ingår i myndigheternas beslutsunderlag.
Av regleringsbrevet till Invandrarverket för år 1998 framgår att verkets språksektion, Eqvator, skall upphöra med sin avgiftsfinansierade verksamhet. Detta bör i sig inte innebära någon avgörande förändring, eftersom de personer som i dag gör språkanalyserna inte är anställda av Invandrarverket. Nu liksom i framtiden kommer verket att få lita till fristående experter. De personer som anlitas förutsätts självfallet ha kompetens inom området. De har ofta arbetat som tolkar eller översättare och kommer i de flesta fall själva från det land som är aktuellt i deras analys. Detta hindrar inte att det inom detta område liksom på andra behövs metodutveckling.
I samtal med Invandrarverkets ledning och ledningen för Utlänningsnämnden har jag inhämtat att båda myndigheterna självfallet välkomnar diskussion och erfarenhetsutbyte bland professionella, något som kan bidra till att metoderna utvecklas. Eftersom språkanalysen är ett värdefullt komplement till andra utredningsmetoder för att fastställa en persons härkomst, ser jag inte att det finns någon anledning att avstå från att använda denna metod, som en av flera, för att få ett allsidigt beslutsunderlag.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.