solceller i skolorna
Skriftlig fråga 2000/01:1393 av Schlaug, Birger (mp)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-06-13
- Besvarad
- 2001-06-26
- Anmäld
- 2001-09-18
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:1393
av Birger Schlaug (mp) till statsrådet Ingegerd Wärnersson om solceller i skolornaI flera länder försöker man integrera skolans verksamhet med intresset för ny teknik på ett mycket praktiskt sätt. Det gäller främst inom energiområdet @ och främst solcellsutvecklingen.
Sålunda finns det i flera länder möjlighet för skolor att ansöka om statliga bidrag för att underlätta investeringar i solcellsteknik, som en del av skolans energiförsörjning. Man ser det, t.ex. i Tyskland, som en del av pedagogiken. Elever får, via bl.a. datorer, följa tekniken och hur el genereras från skoltaken, och hur det går för andra skolor som också satsat på solceller.
Förhållandevis små statliga bidrag kan, i kombination med t.ex. EU-bidrag, underlätta för en skola att sätta upp solceller. För svenskt vidkommande vore det extra intressant med tanke på att svensk solcellsforskning ligger i framkant, genom Ångströmlaboratoriet.
Avser skolministern att studera hur man i t.ex. Tyskland arbetar med denna fråga?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:1393 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:1393 om solceller i skolorna
Statsrådet Ingegerd Wärnersson
Birger Schlaug har anfört att man i flera länder försöker integrera skolans verksamhet med intresset för ny teknik på ett mycket praktiskt sätt. Detta gäller främst inom energiområdet @ och främst solcellsutvecklingen. Han har därvid frågat om jag avser att studera hur man i t.ex. Tyskland arbetar med att låta elever, bl.a. via dator, följa tekniken och se hur el kan genereras via solceller på skoltaken.
Jag delar självklart Birger Schlaugs engagemang när det gäller att eleverna får en bra undervisning om hur vi kan hushålla med resurser. Därför har jag bl.a. medverkat till att de nya kursplanerna för grundskolan fått en ny utformning. För ämnet naturvetenskap gäller t.ex. att det ska bidra till samhällets strävan att skapa hållbar utveckling och utveckla omsorg om natur och människor. Utbildning i ämnet syftar även till ett förhållningssätt till kunskaps- och åsiktsbildning, som står i samklang med naturvetenskapens och demokratins gemensamma ideal om öppenhet, respekt för systematiska undersökningar och välgrundade argument.
Det finns i dag en tydlig ansvarfördelning mellan stat och kommun. Det direkta ansvaret för genomförandet av utbildningen i skolan ligger hos skolhuvudmännen dvs. i huvudsak kommunerna. Samarbete mellan lärarna på en skola och med andra yrkeskategorier, i detta fall inom energiområdet, är en förutsättning för att eleverna ska få en bra undervisning och goda kunskaper.
Genom regeringens initiativ har flera nationella resurscentrum inom det naturvetenskapliga området bildats, t.ex. i teknik och fysik. Dessa genomför betydelsefulla insatser för att stimulera undervisningen och för kompetensutveckling av lärare.
Inom ramen för det s.k. Baltic 21-samarbetet mellan Östersjöländerna pågår en kartläggning av undervisningen för hållbar utveckling på alla nivåer i utbildningssystemet i regionen. I det sammanhanget kommer goda utbildningsexempel att tas fram och en rapport om läget ska läggas fram för utbildningsministrarna i Baltic 21-länderna vid ett möte under senare delen av året. Jag räknar med att det inom ramen för detta samarbete även kommer att presenteras aktiviteter i skolan, som har anknytning till energiområdet.
Jag vill även nämna att det inom ramen för skolans undervisning i olika ämnen redan i dag tas upp hur olika förnyelsebara energikällor fungerar och används, t.ex. syftar bl.a. fysikämnet till förståelse av hur samhällets energiförsörjning fungerar och tillgodoses. Solceller och dess användning har sedan länge varit ett naturligt inslag i skolans fysikundervisning. Birger Schlaug tar upp ett exempel på hur man kan använda en praktisk tillämpning av ny teknik som en del i undervisningen. Genom att IT används i allt högre utsträckning i de svenska skolorna kommer möjligheterna för eleverna att via Internet följa internationell utveckling även inom detta område att öka.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.