Till innehåll på sidan

Socialtjänstens ansvar för barns och ungdomars placering utifrån LVU

Skriftlig fråga 2007/08:181 av Petersson i Stockaryd, Helene (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2007-10-26
Anmäld
2007-10-26
Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Svar anmält
2007-11-01
Besvarad
2007-11-01

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 26 oktober

Fråga

2007/08:181 Socialtjänstens ansvar för barns och ungdomars placering utifrån LVU

av Helene Petersson i Stockaryd (s)

till socialminister Göran Hägglund (kd)

Enligt socialtjänstlagen har socialtjänsten rätt att begära handräckning av polis för att kunna verkställa beslut om exempelvis omhändertagande enligt LVM eller LVU. I 16 kap. 4 a § står att polismyndighet ska lämna den hjälp som behövs för att verkställa ett beslut om omhändertagande. Begäran om sådan hjälp får dock göras endast om det på grund av särskilda omständigheter kan befaras att åtgärden inte kan utföras utan att polisens särskilda befogenheter enligt 10 § polislagen behöver tillgripas, eller det annars finns synnerliga skäl.

Att ett barn som ska omhändertas och förflyttas till en för barnet okänd miljö, bort från föräldrar och sin vanda hemmiljö hur eländig den än är, protesterar är en sund reaktion. Barnet är förmodligen vettförskrämt för vad som komma skall. Att då begära handräckning av polis utan att socialtjänsten själv finns med som ett stöd för barnet känns inte som ett humant sätt att verkställa ett sådant beslut. Polisen tillhandahåller också oftast enbart transporten inom sitt distrikt, vilket kan få till följd att den minderårige får byta polisbil och tjänstgörande poliser ett flertal gånger innan barnet når sin institution eller sitt fosterhem. Ska begäran om handräckning av polis över huvud taget förekomma vid omhändertagande av minderåriga?

Mot bakgrund av det anförda vill jag fråga om socialministern kommer att ta något initiativ i frågan för att säkerställa att socialtjänsten alltid är närvarande för att stödja en minderårig vid verkställandet av beslut enligt lagen om vård av unga, LVU.

Svar på skriftlig fråga 2007/08:181 besvarad av Statsrådet Maria Larsson

den 1 november

Svar på fråga

2007/08:181 Socialtjänstens ansvar för barns och ungdomars placering utifrån LVU

Statsrådet Maria Larsson

Helene Petersson i Stockaryd har frågat om socialministern kommer att ta något initiativ för att säkerställa att socialtjänsten alltid är närvarande för att stödja en minderårig vid verkställandet av beslut enligt lagen om vård av unga (LVU). Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Precis som Helene Petersson i Stockaryd konstaterar i sin fråga får socialtjänsten under vissa omständigheter begära polishandräckning för att verkställa ett omhändertagande med stöd av LVU. Själva bestämmelsen finns i 43 § p. 2 LVU. Enligt den ska polismyndigheten ”lämna biträde för att på begäran av socialnämnden eller någon ledamot eller tjänsteman som nämnden har förordnat genomföra beslut om vård eller omhändertagande med stöd av denna lag”. Polishandräckning kan användas om föräldrarna eller den unge genom att avvika eller på annat sätt avser att förhindra eller försvåra att ett beslut om vård enligt LVU verkställs. I sådana situationer har polisen befogenhet att ytterst använda våld för att genomföra sina uppgifter, en rätt som socialnämndens företrädare inte har.

Socialstyrelsen har 1997 gett ut allmänna råd om tillämpningen av LVU till stöd för socialtjänsten. I avsnittet om polishandräckning poängteras att polishandräckning bara ska anlitas då andra lösningar inte är möjliga. I de allmänna råden hänvisas till uttalanden från JO som vid ett flertal tillfällen uttalat sig att socialnämnden bör anlita polishandräckning endast som en nödfallsåtgärd och om det finns anledning att anta att de särskilda tvångsbefogenheter som handräckningsinstitutet innefattar är påkallade. En polishandräckning är uttryck för myndigheters mycket ingripande makt i förhållande till enskilda och ställer stora krav på socialnämndens personal.

Socialstyrelsen lyfter fram att socialnämnden vid en polishandräckning hela tiden har ett ansvar för den unge. I det ansvaret ingår att se till handräckningen sker så skonsamt som möjligt. Eftersom LVU saknar detaljerade regler om hur handräckning ska gå till hänvisas i Socialstyrelsens allmänna råd till bestämmelserna om verkställighet i 21 kap. föräldrabalken. Enligt dessa regler ska någon som kan vara till stöd för barnet vara med. Socialstyrelsen understryker socialnämndens ansvar vid en handräckning och anser att nämnden bör bara med under själva handräckningen och framför allt vid transporten av den unge. Ju yngre barn det handlar om desto viktigare är det att ett tjänsteman eller någon annan som representerar socialnämnden är med vid hela förfarandet och så snart det är möjligt ta över hela ansvaret när själva omhändertagandet är verkställt.

Om socialnämnden inte följer gällande regler i samband med en handräckning vid beslut om omhändertagande enligt LVU blir det en fråga för tillsynsmyndigheten att granska.

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.