socialbidragskostnader

Skriftlig fråga 2004/05:1319 av Åström, Karin (s)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2005-03-24
Anmäld
2005-03-24
Besvarad
2005-03-31
Svar anmält
2005-04-04

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

den 24 mars

Fråga 2004/05:1319

av Karin Åström (s) till socialminister Berit Andnor om socialbidragskostnader

Det är med oro jag tagit del av att socialbidragskostnaderna ökar igen ute i våra norrbottniska kommuner. En tänkbar orsak som kommunföreträdare uppger är att alltför många människor ramlar ur socialförsäkringssystemen och blir utan inkomster kortare eller längre tider. Många blir hänvisade till att ansöka om försörjningsstöd hos socialtjänsten för att klara familjens försörjning. Dessa människor är som regel bedömda som sjuka av primärvårdens läkare för att vid prövning av sjukpenning bli bedömda att de har kvar arbetsförmåga av Försäkringskassans läkare. Arbetsgivare har ett stort ansvar att ordna så att det finns arbetsuppgifter när den enskilda människan kommer tillbaka efter sjukskrivningsperioden. Så har även arbetsförmedlingen ansvar att ordna så att den person som är arbetslös och har innehaft sjukpenning får arbete som han eller hon klarar av. Det är kända fakta att det är komplikationer att ordna detta på ett för människan bra sätt och det har alltmer resulterat i att människor kommer i kläm och blir helt utan inkomster. Det verkar ofta vara så att det dessutom kommer som en överraskning för den det berör samt för arbetsgivaren.

Det har tidigare funnits ambitioner att Försäkringskassan, arbetsförmedlingen, arbetsgivaren och den enskilda människan ska samverka för att finna lämpliga arbetsuppgifter och därmed jobba aktivt förebyggande för att motverka att någon ramlar utanför systemen. Detta verkar inte vara tillämpligt i dag.

Vilka åtgärder tänker ministern vidta för att förhindra att någon ramlar utanför systemen?

Svar på skriftlig fråga 2004/05:1319 besvarad av

den 31 mars

Svar på fråga 2004/05:1319 om socialbidragskostnader

Statsrådet Hans Karlsson

Karin Åström har frågat socialminister Berit Andnor vilka åtgärder hon avser att vidta för att förhindra att någon ramlar utanför systemen. Arbetet i regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på frågan.

Frågan är ställd mot bakgrund av uppgifter om ökade socialbidragskostnader. Min bedömning är att ökade kostnader för socialbidrag i mycket liten utsträckning kan hänföras till förändrad tillämpning av sjukförsäkringen. Enligt dåvarande Riksförsäkringsverkets årsredovisning för 2004 beslutade försäkringskassorna att inte utge sjukpenning i färre fall än 1 000 ärenden per månad. De flesta av de människor som inte fått sjukpenning har sannolikt i stället fått lön eller annan ersättning.

Regeringens uppfattning är att människors förmåga att arbeta måste tas till vara på ett bättre sätt. Detta gäller åtgärder på arbetsplatsen där det är viktigt att arbetsgivare, arbetstagare och fackliga företrädare har en dialog om alternativ till sjukskrivning. Medfinansieringen av sjukpenningen syftar till att ge incitament till sådana insatser. Regeringen avser att vidta ytterligare åtgärder för att stärka arbetet på arbetsplatserna med att ta till vara arbetstagarnas arbetsförmåga.

Inom hälso- och sjukvården är det viktigt att frågor om sjukskrivning får ökad prioritet och att kvaliteten förbättras i arbetet med att utfärda läkarutlåtanden. Regeringen har de senaste åren tagit initiativ till förbättrad utbildning i försäkringsmedicin för läkare. Arbetet med att genomföra denna utbildning är i full gång.

Det är viktigt att arbetslinjen gäller inom sjukförsäkringen det vill säga den som på grund av sjukdom inte kan arbeta ska ha rätt till sjukpenning, men möjligheterna att ta till vara arbetsförmågan ska aktivt prövas. Det är viktigt att rätt ersättning betalas ut. I en del fall är också socialbidrag rätt ersättning, till exempel för den som har arbetsförmåga, men saknar arbete och inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning.

I de situationer när Försäkringskassan anser att arbetsförmågan inte är helt nedsatt trots att den försäkrade fått läkarintyg om detta är det viktigt att Försäkringskassan snabbt underrättar den försäkrade om ställningstagandet, så att den försäkrade har möjlighet att förhålla sig till detta. Jag har haft kontakt med Försäkringskassan i denna fråga och Försäkringskassan arbetar intensivt för att snabba på detta arbete. För att hjälpa den enskilde tillbaka till arbete, undvika passivisering och minimera riskerna för att individen hamnar i en situation mellan myndigheter är det likaledes viktigt att den försäkrade, dennes läkare och arbetsgivare redan tidigt under sjukskrivningen noga prövar alternativen till sjukskrivning.

En annan situation som kan uppstå är att en person av Försäkringskassan bedöms som arbetsförmögen men av arbetsmarknadsmyndigheterna bedöms som inte anställningsbar. Även här har jag fört dialog med berörda myndigheter och dessa har gjort en överenskommelse om att förbättra rutinerna för att förhindra att ett ärende bollas mellan dem.

Intressenter

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.