Småskalig vattenkraft

Skriftlig fråga 2014/15:222 av Cecilia Widegren (M)

till Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP)

Vi ska värna om den småskaliga vattenkraften. I detta sammanhang står inte agerandet hittills från Länsstyrelsen i Västra Götaland i rimlig proportion till vilka konsekvenser deras handlingar riskerar att få för enskilda människor och befintliga anläggningar som under hundratals år bedrivit småskalig vattenkraft.

Det pågår en utredning gällande småskalig vattenkraft som är kopplad till arbetet med EU:s vattendirektiv. Utredningen gavs ett tilläggsdirektiv av den dåvarande alliansregeringen (dir. 2014:38). Därtill framgår det av alliansregeringens skrivelse 2010/11:163 att Havs- och vattenmyndigheten bör ges i uppdrag att samla berörda intressenter i en dialog i syfte att nå en ökad samsyn kring vattenkraften.

Klimat- och miljöminister Åsa Romson hänvisar hittills till en dom i Mark- och miljööverdomstolen som 2012 slog fast att den typen av urminnes hävd bedriven vattenkraft av småskaliga anläggningar inte är att klassa som ett tillstånd. Till skillnad från Västra Götaland har andra länsstyrelser valt att agera på ett sätt som inte riskerar att slå ut de befintliga småskaliga vattenkraftverken.

Det pågår en tolkning av gamla tillstånds rättskraft. Numera erkänns rättskraften i dessa gamla tillstånd. Det är bra. Trots detta fortsätter bland annat Länsstyrelsen i Västra Götaland att förelägga om nya tillstånd enligt miljöbalken. Det är viktigt att komma ihåg att den stora påverkan på miljön sker när ett vattenkraftverk byggs. De flesta av de småskaliga anläggningarna har varit i drift mycket länge, oftast hundratals år.

Med anledning av ovanstående vill jag fråga klimat- och miljöminister Åsa Romson:

Vilka konkreta åtgärder är ministern beredd att vidta tillsammans med länsstyrelser, myndigheter och de som bedriver småskalig vattenkraft, för att denna ska kunna fortsätta att utvecklas och inte avvecklas?