smärtlindring till foster
Skriftlig fråga 1998/99:539 av Fridén, Lennart (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-04-19
- Anmäld
- 1999-04-27
- Besvarad
- 1999-04-28
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 19 april
De senaste årens forskning om foster och prenatala förhållanden har givit många nya resultat.
Bl.a. har man i samband med forskning rörande ingrepp på människofoster fått ta ställning till frågor om behov av smärtlindring och risker för trauma med bestående effekter vid sådana ingrepp.
I den medicinska tidskriften Incitament nr 2/99 står det följande:
"Det är nu helt klarlagt, genom studier av foster, för tidigt födda barn och spädbarn, att det finns ett anatomiskt och neurofysiologiskt underlag för att även det mycket för tidigt födda barnet kan känna smärta. Smärtkänselkroppar - nocicepatorer - är påvisade i huden runt munnen redan i den 6-7:e graviditetsveckan, vid 8 veckor finns de på händer, fötter och i ansiktet, och i den 20:e graviditetsveckan finns de över hela kroppen. Kemiska transmittorsubstanser i CNS som är viktiga för fortledning av smärtimpulser, t.ex. substans-P och somatostain, har påvisats tidigt under fosterperioden.
EEG-registrering och mätning av hjärnans regionala glukosmetabolism hos fostret, tidigt under graviditeten, visar att hjärnan är funktionellt mogen för att kunna ta emot och tolka smärtsignaler."
Dessa forskningsrön ger därmed ytterligare ett moment att beakta vid aborter.
Vilka initiativ är socialministern beredd att vidta för att hänsyn tas till fostrets behov av smärtlindring vid aborter?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:539 besvarad av
- Socialminister Lars Engqvist
den 28 april
Lennart Fridén har frågat mig vilka initiativ jag är beredd att vidta för att hänsyn tas till fostrets behov av smärtlindring vid aborter.
Att ge enbart fostret smärtlindring är inte praktiskt genomförbart. Däremot kan man ge kvinnan narkos eller smärtstillande medel, som passerar över moderkakan till fostret. Vid abort i 12:e graviditetsveckan och därefter är två abortmetoder aktuella. Under de första av dessa veckor kan vakuumaspiration användas. Det är ett operativt ingrepp, som ofta sker i narkos, då fostret också påverkas av narkosmedlet. Efter 15:e graviditetsveckan sker aborten genom att man ger ett värkframkallande medel, vanligen ett prostaglandinpreparat. Det är ett medel, som liknar det ämne som kvinnan naturligen producerar vid en förlossning.
Eftersom värkarbetet är likartat är det naturligt att dra en parallell till förlossningen, då man också ser en stegring av stressfaktorer. Man uppfattar inte denna höjning som ett tecken på att förlossningen är smärtsam för barnet. Vid förlossningen vill många kvinnor i stället föda så naturligt som möjligt. Ger man smärtlindring försöker man att undvika att använda sådana metoder, där det smärtlindrande medlet passerar över till barnet. Förhållandet är det motsatta vid sena aborter. Där ger man alltid smärtlindring eftersom ofta smärtan vid värkarbetet upplevs t.o.m. större än vid en förlossning. Det vanligaste här är morfinliknande preparat, som går över till fostret via moderkakan.
Sammanfattningsvis kan man konstatera att det inte är praktiskt genomförbart att ge smärtlindring direkt till fostret vid denna typ av ingrepp. Däremot får fostret vid sena aborter betydligt mer omfattande smärtlindring via modern än barnet vid en normal förlossning.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.