smärtlindring inom svensk sjukvård
Skriftlig fråga 2000/01:814 av S Järrel, Henrik (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2001-02-28
- Anmäld
- 2001-03-06
- Besvarad
- 2001-03-06
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
Fråga 2000/01:814
av Henrik S Järrel (m) till socialminister Lars Engqvist om smärtlindring inom svensk sjukvårdEnligt en färsk undersökning, vars resultat även får stöd i Socialstyrelsens kunskapsöversikt om smärta i livets slutskede, misslyckas två tredjedelar av landets länssjukhus att leva upp till Socialstyrelsens rekommendationer om lindring av kronisk smärta. Flertalet sjukhus saknar s.k. multidisciplinära smärtmottagningar med minst två i smärtlindring specialistkompetenta läkare, psykiater, sjuksköterska, psykolog, sjukgymnast och kurator.
Även om en viss förbättring kunnat noteras på senare år kvarstår fortfarande allvarliga brister såväl i fråga om tillgång till kompetent smärtlindring som i fråga om attityder till de patienter som är i behov av permanent eller tillfällig smärtlindring.
Det finns även anledning förmoda att sjukvården inte förmår tillvarata de möjligheter och metoder som i dag står till buds när det gäller smärtbehandling. En klar brist i sammanhanget är också att smärtlindring inte ingår som obligatoriskt ämne i läkarutbildningen. Ett genomgående intryck är för övrigt att smärtlindring är ett illa eftersatt ämne i forsknings- och utbildningshänseende.
De flesta dör inte på sjukhus, varför det är viktigt att t.ex. tillgång till effektiv smärtlindring och god palliativ vård också kan erbjudas där patienten vanligen vistas, t.ex. i sin hemmiljö.
Vilka åtgärder avser socialministern vidta för att bättre tillgodose behovet av kvalificerad smärtlindring inom svensk sjukvård?
Svar på skriftlig fråga 2000/01:814 besvarad av
Svar på fråga 2000/01:814 om smärtlindring inom svensk sjukvård
Socialminister Lars Engqvist
Henrik Järrel har frågat mig om vilka åtgärder jag avser att vidta för att bättre tillgodose behovet av kvalificerad smärtlindring inom svensk sjukvård.
Frågan täcks i stort in av de direktiv (dir. 1997:147) som regeringen den 11 december 1997 fastställde för Kommittén om vård i livets slutskede. Kommitténs huvuduppgifter var att dels analysera och lämna förslag till hur man kan förbättra livskvaliteten och öka inflytandet för dem som är svårt sjuka och döende, dels att beskriva samarbetsformer i kommuner och landsting som rör vården i livets slutskede och om möjligt dra generella slutsatser vad avser den framtida vårdens organisation och dels att belysa forsknings- och utbildningsbehov.
I dagarna, den 26 februari 2001, har till mig överlämnats kommitténs slutbetänkande Döden angår oss alla @ värdig vård vid livets slut (SOU 2001:6). Kommitténs huvudförslag är att alla patienter i livets slutskede ska tillförsäkras en palliativ (lindrande) vård på lika villkor i hela landet.
Det är i dag för tidigt för mig att redovisa några ställningstaganden till kommitténs förslag. Jag vill dock lägga till att kvalificerad smärtlindring är en fråga som avser hela sjukvårdskedjan, från graviditet till vård i livets slutskede. Det finns epidemiologiska data som visar att cirka en tredjedel av alla vuxna i Sverige har någon form av långvarig smärta, vilket för samhället innebär stora kostnader och är en stor orsak till långvariga sjukskrivningar. Enligt vad jag har inhämtat avser Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) att under detta år påbörja en studie om långvarig smärta. I studien ingår bl.a. att utvärdera olika behandlingsmetoders effektivitet vid olika typer av smärta och därmed ge förutsättningar för ett bättre omhändertagande av individer med långvarig smärta.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.