Småkryp till middag

Skriftlig fråga 2013/14:628 av Hannah Bergstedt (S)

till Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C)

Bland annat tidskriften Forskning och framsteg har lyft frågan om huruvida insekter av klimatskäl i framtiden kan behöva bli en del av europeisk och svensk husmanskost .

För den som tycker detta låter äckligt bör påpekas att åttio procent av världens stater har insekter på menyn. Vanligast är det i de tropiska delarna av Afrika, Asien och Sydamerika. Det är framför allt vi européer som har problem med att äta insekter, samtidigt som vi äter olika djur samt grod- och skaldjur vilka i andra kulturer anses opassande.

Forskning och framsteg skriver att totalt utnyttjas minst 1 400 insektsarter till föda. Insekter är rika på näringsämnen. Om man torkar dem kan proteininnehållet uppgå till 60 procent av totalvikten. Det kan jämföras med en vanlig biff som har ett proteininnehåll på ungefär 22 procent. Även insektsägg och puppor innehåller stora mängder lättsmält protein. För att producera ett kilo biffkött går det åt ungefär tio kilo foder. Samma mängd föda ger nio kilo gräshoppor. Ett forskarteam på universitetet i Wageningen i Nederländerna undersökte nyligen utsläppen från insektsuppfödning. De konstaterade att insekterna bara producerar en bråkdel av den metangas och dikväveoxid som kor och grisar gör. 

Det är på grund av alla dessa fördelar som Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation under de senaste åren har satsat stora resurser på att undersöka möjligheterna att ha insekterna som mänsklig föda. Genom att äta upp insekter skulle vi också kunna reducera den skada dessa gör på våra grödor.

Forskning och framsteg berättar också att vi alla får i oss ungefär ett halvt kilo småkryp om året. En del råkar vi svälja levande, men den största mängden kommer med olika spannmålsprodukter, färdigmat och sylter.

FN:s jordbruksorgan FAO har i en rapport varit inne på samma tankar, enligt Sveriges radio. Företaget Kreca i Nederländerna producerar många ton insekter per år såsom larver, skalbaggar och gräshoppor. Framförallt används de som mat till sällskapsdjur, men företaget säger att intresset för insekter som mat även för människor har ökat kraftigt de senaste åren. Detta är mycket på grund av de stora miljömässiga fördelar som insektsodling har framför odling av kor, grisar och fjäderfä. Insekter behöver inte mycket plats, de har inget emot att ha det trångt.

Eftersom de är kallblodiga är de mycket effektivare på att omvandla föda till kroppsvikt än till exempel en ko. Det mesta en ko äter går åt till att hålla den varm, bara tio procent blir till kött. För insektslarver däremot omvandlas 90 procent av det de äter till kroppsvikt.

Vilka initiativ avser landsbygdsministern att ta utifrån den europeiska och internationella debatten om insekter som mat för att minska klimatpåverkan och för att kunna föda jordens växande befolkning?