Slutförvaring av kärnbränsle

Skriftlig fråga 2020/21:1906 av Sofia Westergren (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Fördröjd
Ärendet var fördröjt
Inlämnad
2021-02-19
Överlämnad
2021-02-22
Anmäld
2021-02-23
Sista svarsdatum
2021-03-03
Svarsdatum
2021-03-10
Besvarad
2021-03-10

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)

 

Sverige har tagit fram en metod för slutförvaring av kärnbränsle som nu Finland anammat och håller på att genomföra. Metoden är säker och har ett brett stöd i vetenskapen. I dag kostar förvaringen av kärnavfall 800 000 000 kronor per år. Om beslutet tas och Sverige bygger slutförvaringen av kärnavfallet så är det stora pengar att spara för landet och det löser även frågan för kärnavfallet på ett ansvarsfullt sätt.

Med anledning av detta vill jag fråga miljö- och klimatminister Per Bolund:

 

Jobbar ministern för att Sverige ska ha ett slutförvar för kärnbränsle och i så fall hur?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:1906 besvarad av Miljö- och klimatminister Per Bolund (MP)


Svar på fråga 2020/21:1906 av Sofia Westergren (M)
Slutförvaring av kärnbränsle

Sofia Westergren har frågat mig om jag jobbar för att Sverige ska ha ett slutförvar för kärnbränsle och i så fall hur.

Vi har sedan sjuttiotalet kärnkraftsreaktorer som genererar avfall. Redan på 1980-talet slog regeringen fast att den generation som dragit nytta av den el som kärnkraften levererar också ska se till att avfallet tas omhand. Min åsikt skiljer sig inte från det, men vi måste vara säkra på att slutförvaret är så säkert att avfallet inte kommer att påverka kommande generationer.

I januari 2018 lämnade Strålsäkerhetsmyndigheten och mark- och miljödomstolen över Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökningar med sina yttranden till regeringen. I och med det var deras granskning av ärendena avslutat.

Strålsäkerhetsmyndigheten ansåg att ansökan kunde godkännas under förutsättning att villkor om stegvis prövning sätts. Mark- och miljödomstolen menade att ansökan kan tillåtas men under förutsättning att ansökan kompletteras bland annat med underlag angående kopparkapselns beständighet. Det fanns därmed punkter som domstolen överlämnade till regeringen att besvara innan beslut om tillåtlighet kan fattas. SKB har kompletterat ansökan i enlighet med domstolens yttrande. Kompletteringen inkom i april 2019 och remitterades därefter. Kompletteringen kungjordes sedan från maj till juni 2020 i syfte att ge även dem som inte omfattades av remitteringen möjlighet att inkomma med synpunkter.

Domstolen efterfrågade i sitt yttrande också ett klargörande av vem som har ansvar för slutförvarsanläggningen på lång sikt, det s.k. sistahandsansvaret. Frågan om statens sistahandsansvar har utretts och i april 2020 överlämnade regeringen propositionen Ett förtydligat statligt ansvar för vissa kärntekniska verksamheter (prop. 2019/20:157) till riksdagen. Det ledde till att ett antal lagändringar som trädde i kraft den 1 november 2020 och som bl.a. innebär att det tydliggjordes att det är staten som har sistahandsansvaret för slutförvaret.

Utöver detta omfattar regeringens granskning ytterligare aspekter. En fråga som har uppkommit i regeringens granskning av ansökan är huruvida den komplettering som SKB gav in med anledning av domstolens yttrande till regeringen avseende bland annat kopparkapselns skyddsförmåga kräver ett kompletterande samråd med andra länder enligt miljöbalken, ett så kallat Esbosamråd. Naturvårdsverket, som är den myndighet som ansvarar för att samråd med andra länder genomförs i enlighet med miljöbalken och den s.k. Esbokonventionen, ombads därför att informera Regeringskansliet om kompletteringen föranleder ett samråd enligt 6 kap. 33 § miljöbalken. Naturvårdsverkets svar inkom den 12 februari. Myndigheten meddelar i svaret att myndigheten avser att hålla samråd angående inkommen komplettering med Polen och Tyskland.

Vidare inväntar regeringen Strålsäkerhetsmyndighetens analys av SKB:s rapport om den forskning som går under namnet Long-term test of buffer materials, de så kallade LOT-försöken. Myndigheten beräknar vara klar med sin analys under mars månad.

Regeringens granskning av slutförvarsärendena pågår alltså fortfarande. Ärendena enligt båda lagstiftningarna hanteras samlat i Regeringskansliet och regeringen avser fatta beslut vid samma tillfälle. Jag kan inte nu föregripa regeringens beslut och inte heller bedöma när ärendet kommer att avgöras, men arbetet är prioriterat.

Stockholm den 10 mars 2021

Per Bolund

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.