sluten psykiatrisk vård
Skriftlig fråga 1998/99:833 av Hjortzberg-Nordlund, Hans (m)
Frågan är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 1999-08-05
- Besvarad
- 1999-08-18
- Anmäld
- 1999-09-14
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.
den 5 augusti
Vid domarna i ett flertal svåra brott den här sommaren - liksom tidigare - har brottslingarna dömts till sluten psykiatrisk vård. Detta är naturligtvis ett riktigt sätt att ta hand om psykiskt sjuka brottslingar. Den här sommaren har medierna varit fulla av våldsskildringar. I den mån kriminaliteten har klarats upp har det påfallande ofta varit psykiskt sjuka brottslingar. I några fall har det skildrats hur personer dömda till sluten psykiatrisk vård frigivits efter det att överläkarna vid den psykiatriska vårdanstalten inte bedömt dem som sjuka. De har blivit utan straff. Det kan sägas att de skyddas av den svenska, återhållsamma lagstiftningen på ett sätt som inte kan vara riktigt i ett rättssamhälle. Om de skulle bli frisläppta från sjukhuset tidigare skulle de kunna överföras till den vanliga kriminalvården tills straffet är avtjänat!
Ämnar justitieministern ta initiativ till förändringar i lagstiftningen som leder till att brottslingar som dömts till sluten psykiatrisk vård samtidigt får en tidsangiven minsta strafftid?
Svar på skriftlig fråga 1998/99:833 besvarad av
- Justitieminister Laila Freivalds
den 18 augusti
Hans Hjortzberg-Nordlund har frågat mig om jag ämnar att ta initiativ till förändringar i lagstiftningen som leder till att brottslingar som dömts till "sluten psykiatrisk vård" samtidigt får en tidsangiven minsta strafftid.
I Sverige gäller principen att även de som begått brott under påverkan av en allvarlig psykisk störning kan dömas till ansvar. Däremot gäller särbehandling vid påföljdsvalet. En sådan person får inte dömas till fängelse. Personen kan i stället, om vissa förutsättningar är uppfyllda, överlämnas till rättspsykiatrisk vård. För att förstärka samhällsskyddet infördes 1991 ett förfarande med särskild utskrivningsprövning för vissa av dem som dömts till rättspsykiatrisk vård; i praktiken en form av farlighetsprövning. Samtidigt ersattes begreppet sluten psykiatrisk vård av begreppet rättspsykiatrisk vård.
Det finns inte några belägg för att personer dömda till rättspsykiatrisk vård generellt sett friges tidigare än personer dömda till fängelse för motsvarande brott. Undersökningar som har gjorts tyder på att de personer som överlämnats till rättspsykiatrisk vård ofta är frihetsberövade under betydligt längre tid än personer som dömts till fängelse för motsvarande brott. Hans Hjortzberg-Nordlund hänvisar i sin fråga till ett par aktuella fall som har uppmärksammats i medierna och där frågan om utskrivning har väckts efter en relativt kort vårdtid. I inget av dessa fall har emellertid något beslut om utskrivning fattats ännu.
Som Hans Hjortzberg-Nordlund säkert känner till tillsatte regeringen i maj 1999 en parlamentarisk kommitté för att utreda frågor om ansvar och påföljder för psykiskt störda lagöverträdare (dir. 1999:39). Kommittén skall bl.a. ta ställning till hur påföljdsregleringen skall utformas för denna grupp av lagöverträdare samt lämna förslag som tillgodoser kravet på ett rimligt ingripande med hänsyn till det brott som har begåtts. Det ingår alltså i kommitténs uppdrag att överväga frågor av
det slag som Hans Hjortzberg-Nordlund har ställt till mig.Kommittén, som skall lägga fram fullständiga författningsförslag, skall redovisa sitt uppdrag senast vid utgången av år 2001.
Intressenter
Frågeställare
Skriftliga frågor
Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.