Slopande av mängdrabatten

Skriftlig fråga 2020/21:413 av Ellen Juntti (M)

Frågan är besvarad

Händelser

Inlämnad
2020-11-10
Överlämnad
2020-11-11
Anmäld
2020-11-12
Svarsdatum
2020-11-18
Sista svarsdatum
2020-11-18
Besvarad
2020-11-18

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.

PDF

till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

 

Brottsligheten i Sverige blir allt grövre. Mord och mordförsök med skjutvapen har blivit vardagsbrott i Sverige. Brottslingarna har blivit alltmer hänsynslösa, och oskyldiga människor har mist sitt liv då de råkat vara på fel plats.

Utvecklingen måste stoppas, och fler åtgärder måste genomföras. För att hindra utvecklingen är det bästa att ingen ung människa börjar begå brott, och brottsförebyggande åtgärder, som till exempel en bra skola, är oerhört viktiga.

Men det viktiga just nu är att stoppa dem som begår grova brott, vilket innefattar långa fängelsestraff. När en person sitter i fängelse kan denne inte begå brott ute i samhället.

I Sverige tillämpas asperationsprincipen, i dagligt tal kallat för mängdrabatten. Denna innebär att för det allvarligaste brottet döms till det fulla straffvärdet och att straffet för övriga brott minskas i snabb takt, detta i samma rättegång. Detta innebär att en brottsling som begått till exempel fem rån får endast något högre straff än den som begått ett rån.

Detta är fel från många synvinklar, inte minst från brottsofferperspektivet. Det femte rånoffret får ingen upprättelse genom domen.

Vi moderater anser att detta måste ändras. Vi vill ta bort dagens mängdrabatt så att man får fullt straff för de tre grövsta brotten. Detta skulle innebära att fängelsestraffen skulle öka med 60–70 procent.

Med anledning av detta önskar jag fråga justitie- och migrationsminister Morgan Johansson:

 

Avser ministern att komma med förslag om att ändra dagens form av mängdrabatt i skärpande riktning?

Svar på skriftlig fråga 2020/21:413 besvarad av Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S)

Svar på fråga 2020/21:413 av Ellen Juntti (M)
Slopande av mängdrabatten

Ellen Juntti har frågat mig om jag avser att återkomma med förslag om att ändra dagens form av mängdrabatt i skärpande riktning.

Kampen mot brottsligheten är ett långsiktigt arbete som är högt prioriterat av regeringen. Vi har genomfört ett stort antal straffskärpningar, bland annat för vapenbrott och allvarliga våldsbrott, och gör nu den största satsningen någonsin på svensk polis. Regeringens målsättning är att öka antalet polisanställda med 10 000 till och med 2024 och vi var vid halvårsskiftet halvvägs mot det målet. Det är en glädjande utveckling som på sikt kommer att göra stor skillnad för ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Regeringen presenterade också förra hösten det största paketet mot gängkriminaliteten någonsin i Sverige. Paketet omfattar ett flertal nya verktyg för de brottsbekämpande myndigheterna, hårdare straff samt ett bättre brottsförebyggande arbete. Budskapet är glasklart – brott ska aldrig löna sig.

Den som begår flera brott ska få ett straff som står i proportion till brottslighetens allvar. Påföljdssystemet måste på ett trovärdigt sätt kunna hantera fall där någon vid samma tillfälle döms för flera brott. I Sverige tillämpas vid flerfaldig brottslighet principen om gemensamt straff. Det innebär att domstolen gör en gemensam straffmätning för alla de brott som den tilltalade döms för och därefter bestämmer en gemensam påföljd för brotten. Straffet bestäms efter den samlade brottslighetens straffvärde.

Regeringen har under förra mandatperioden reformerat regleringen om påföljdsbestämning efter tidigare dom, bland annat för att göra den mer konsekvent. Ändringarna innebär bland annat att gemensam straffmätning endast ska tillämpas vid brott begångna före en tidigare dom, vilket betyder att fler gärningar kommer att behandlas som återfall i brott.

Ett effektivt sätt att minska risken för flerfaldig brottslighet är att ingripa snabbare. Regeringen har därför beslutat om försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål. Försöksverksamheten har lett till ökad lagföring, kortare handläggningstider och ökad kvalitet i utredningarna. Regeringen har därför beslutat att den ska fortsätta till 2022 och att den från den 1 januari 2021 ska byggas ut till delar av samtliga polisregioner i landet. Regeringen har också gett en särskild utredare i uppdrag att utreda ett permanent snabbförfarande i brottmål och andra åtgärder för en snabbare lagföring av brott. Snabb lagföring och en skärpt återfallsreglering är åtgärder som tillsammans motverkar och markerar samhällets avståndstagande från upprepad brottslighet.

Stockholm den 18 november 2020

Morgan Johansson

Skriftliga frågor

Riksdagens ledamöter kan kontrollera regeringen genom att ställa skriftliga frågor till ministrarna. Ministrarna besvarar frågorna skriftligt.